Lovis morfar har en gammal kanadensare i en av sjöarna nära oss. Den har sett sina bästa dagar och skulle behöva lite kärlek men det gör inte så mycket. Den ligger under en gran och och årorna är gömda alldeles i närheten så det är bara att sticka dit, putta ut den i vattnet och paddla en sväng när andan faller på. Så enkelt och så himla mysigt.
Vi har varit ute flera gånger i sommar och jag har några bilder bland alla sommarminnen jag inte visat. Som tillexempel från livets allra första paddeltur för Lovis, när vi paddlade en kortis med moster Helga:
Och en lite längre tur när Jimmy paddlade oss genom en av kanalerna. Lovis och jag satt i fören och spanade på vass, fiskar, fåglar och allt annat spännande man far förbi:
Fina sommarminnen att spara undan till mörka vintern. Den där skruttiga kanoten alltså, det är inte klokt så fint det är att ge sig ut med den!
1 comment
Åhh, barndomsminnen! Har paddlat kanot i Bunn med omnejd massor av gånger när jag var liten och tältat, så himla mysigt!