Det är sensommar och jag fullkomligt älskar sensommar. Längs med vägen känner jag doften av mogna grödor på åkrarna blandat av nyslagen vall och lite gödsel och inne i skogen doftar det sådär nästan-höst.
Så här års får jag ett lugn i själen. Det är som om att man måste göra så himla mycket om våren och försommaren och på semestern att jag kan känna mig stressad. Det ska formtoppas, det ska åkas på semester, det ska hinnas med allt från uteserveringar, fikacykling, tävlingar, grillkvällar och odlande – men nu är allt det där antingen klart eller så blev det inte av och då är det ändå skit samma för nu är det sensommar.
Sensommaren bara är. En skönt period då varje solstråle känns som en bonus, då det mörkt och svalt på nätterna så man kan sova men ändå skönt och enkelt att bada och vara ute om dagarna. Det är bara att carpa skiten ur precis allting och njuta – inga måsten, bara tid att vara. Sensommar är nog ändå min bästa sommar.
Bilden är från september förra året när vi carpade skiten ur en sensommarkväll i september.