- Att förstå skillnaden mellan hopp och drop
- Att lära mig tekniken för både hopp och drop*
- Att öva tills jag själv kunde förstå och känna när jag gör rätt och när jag gör fel
- Att nöta ett snällt övningsdrop säkert hundra gånger vid olika tillfällen
- Att bestämma mig för att jag lär mig droppa för min egen skull, inte för att imponera på någon annan
- Att ge mig själv tiden jag behövde för att öva tills jag kände mig säker
- Att börja med några låga och snälla drop på XCO-banor innan jag bestämde mig för att köra ett högt
- Att vid tillfället då stort drop skulle köras, börja med att köra något helt annat som jag är bra på för att boosta självförtroendet
- Att ha prestigelöst och peppigt sällskap när det var dags för ett högt
- Att tacka ja när jag fick chansen att köra precis bakom en cyklist som sätter droppet säkert
*och att lära mig lära ut tekniken för hopp och dropp!
När det väl var dags att köra det där läskiga droppet jag siktat in mig på tog jag ett djupt andetag fokuserade och så sa jag det här högt till mig själv: “Nu skapar du känslan du vill åka hem med efteråt”. Sedan nickade jag till cyklisten som skulle köra framför mig och några sekunder senare jublade jag när jag landat exakt sådär säkert, bra och fint som jag ville.
(Tack Elin & Daniel för att ni körde före mig och tjoade tillsammans med mig när jag vågade. Guld värt!)
Det har varit en lång process för mig. Jag är liksom ingen teknik-talang – jag måste öva och nöta och nöta och öva och nöta igen och igen och igen. Dessutom är jag inte så värst tuff, jag är rädd för ungefär allt, särskilt rädd är jag för att ramla och slå mig och det gör att jag inte kör någonting jag inte känner mig säker på. Att lita på att farten löser något av sig själv är inte min melodi, jag behöver förstå vad det är jag ska göra och inte göra innan jag gör det.
Och när jag väl lärt mig något – då är det för den skull inte säkert att jag känner för att cykla det varje gång chans ges. Är jag inte fräsch i huvudet eller pigg i kroppen eller om jag har en dag då tekniken inte alls stämmer – då får det faktiskt vara.
Ni får ursäkta suddiga bilder. Det är screenshots från mobil-filmen Elin tog när jag körde droppet på Hallby för allra första gången. Hallby förresten, det har liksom blivit mitt happy place i år, jag trivs så bra på banorna där och nu är alla A-linjer mina!
1 comment
Ja men alltså AMEN Elna! Känner precis som du! Därför extra grymt att du vågar droppa 😍