Förra veckan fick jag några dagar alldeles för mig själv, ensam hemma helt i enlighet med det här relationstipset jag skrev om i morse. Jimmy och Lovis åkte till familjen på Öland på onsdagskvällen och jag stannade hemma. Såklart hade det varit roligt att följa med (är det inte sååå typiskt kvinnligt att känna att man behöver be om ursäkt för en sådan här grej?) men jag behövde verkligen få vara för mig själv.
Vad gjorde jag då? Med tre hela dagar för mig själv? Tre gånger sovmorgon, tre kvällar då ingen behövde mig, tre dagar med all tid i världen? Trickset är ju förstås att balansera fram någon sorts lagom och inte passa på med för många saker, när man får chansen måste man ju vila lite med.
Kvällen då de åkte städade jag igenom huset. Plockade undan, dammsög och våttorkade golven – bara för att få njuta av att alla grejer låg kvar exakt där jag lagt dem i flera dagar. Och för att det var tokigt stökigt och för att jag längtade efter att huset skulle dofta sådär härligt som det gör när man skurat det med linoljesåpa.
Sedan skruvade upp min självmedicinering till max och cyklade distanspass med fokus på att samla höjdmeter tre dagar i rad. Fick ihop över nio timmar aktiv cykeltid och tack vare det sov jag som en klubbad och var sådär harmoniskt trött i benen när Jimmy och Lovis kom hem.
Jag har också passat på att jobba undan litegrann. Sett till att momsredovisningen kom in i tid för en gångs skull och att jag kom lite i fas med jobbgrejer. Torsdagen och fredagen tränade jag i dagsljus och jobbade när skymningen föll – ÄLSKAR att göra det för jag presterar bättre jobbmässigt på kvällen men det funkar liksom inte i familjelivet att göra så.
I fredags kom syrran förbi med sushi takeaway från stan och det var också höjden av lyx att få hänga lite ensam med henne. Du vet, prata klart meningar och bara vara syster en stund.
I onsdags efter föris köpte jag ett bord på loppis och det tvättade jag av och ställde in i matrummet i fredags när syrran åkt hem. Det blev så fint. Sedan försökte jag få undan lite fix på vinden, det närmar sig tapetsering där uppe – men insåg att jag inte kunde flytta allt själv utan bärhjälp så det fick vara. Lika bra det, annars hade nog fastnat där uppe en hel natt. Kånkade ner en byrå som stod i vägen och var nöjd sedan.
Sent på lördag kväll hämtade jag en sovande flicka iklädd enhörningsdräkt från bilen på vår garageuppfart. Jag nattade om henne i egen säng och på söndagen tog jag vilodag med trötta ben och ett bubbligt lyckligt hjärta. När de är borta är det bra men när de kommer hem igen är det bäst.
