Tjugotjugotvå i bildarkivet

Januari 2022. Älskade väder och njöt av det brutala och härliga i efterdyningarna från stormen Malik. Vättern bjussade på galna vågor.

I februari laddade jag inte upp en enda egen bild, bloggmotivationen var låg. Men Jimmy fångade klungan med cyklister som var med på vinterhelgen på Bauergården.

I mars kom solnedgångarna tillbaka, vi gick sagostigen på Tåkerns Naturum och jag cyklade barmark med våra ljuvliga vättervyer.

April, april. Min månad. Drog igång mina MTB-kurser och coachade i aprilväder. Samma vecka hade jag kunder i både snö och på barmark. Nya tävlingskittet kom och jag satt mycket vid gamla sekretären och jobbade.

I maj cyklade jag en sväng med Hanna. Jag kramade mitt barn efter tävling och så flyttade gotlandskaninerna hem till oss. Jimmy byggde Bullit och trädgården slog ut.

I juni hängde vi på våra hemliga vätterstränder med min syster Helga. Det blev midsommar och jag hade klänning, vi firade med vänner och cyklade förstås. Jag hade mycket problem med min tinnitus och gick ofta ned till ån, bruset dämpar. Lovis och jag spelade in samarbeten till sommarens cykelfilmer för Visit Småland och vi tog med oss Jimmy på utflykt i Gränna hamn. Och så fick Lovis en studsmatta. Himmelrike.

I juli hittade jag tillbaka till blogg-glädjen på riktigt och det finns så mycket fint att välja på. Vi gjorde en helt fantastisk resa till Tänndalen och upplevde fjällcykling och vandring. Vi hängde i skog, vi spelade in och släppte fler filmer för Småland. Vi hade sommar! Bakom kulisserna var det jobbigt med en lång omgång covid som tog mig från mitt livs form till en skruttig men ändå glad cyklist.

Agusti var kräkasintervaller i jakten på att hitta form igen och så åkte hela familjen till Visingsö. Jimmy och jag fick till ett av våra mycket sällsynta gemensamma träningspass.

September kom och det blev kallare i vattnet. Jag bestämde mig för att fortsätta bada en gång i veckan. Vi käkade mycket mat utomhus och det var en fin cykelmånad. Lovis fyllde fem, vi var på utflykter och jag fotade ett samarbete i omklädningsrum. Och så var vi på stränder igen – en del septemberdagar kändes det som en sommardag.

Jag carpade skiten ur utomhuset i oktober. Badade ute, åt ute, tog med mig kontoret ut, tog med min familj ut. Ut, ut, ut! Sedan hände stavgångsintervaller och en varm höstdag där träningen avslutades med bad.

November kom och det blev kallt i Vättern. Jag fortsatte bada, jag cyklade elvatusen höjdmeter i dimmiga skogar och så var vi mycket utomhus. Muurikan åkte fram, många omgångar krabbelurer blev det.

I december badade jag isvak, vi byggde pepparkakshus och fokuserade på Zwift. Vi var på loppis och så blev det en efterlängtad dejt med tjejgänget på Lustfullt i Habo. En julaftonspromenad på det!

P.S. Jag hade tänkt strunta i årskrönikandet i år. Det tar sån tid. Men så blev jag så glad när jag läste vad Annika skrivit på Resfredag.se och Stora reselistan 2022. Just bilderna har jag lite dåligt självförtroende kring, jag tycker aldrig de blir tillräcklig bra och tänker lätt elaka saker som “jag är ju ingen riktigt fotograf” och då värmer det så att någon tycker att det är bra och berättar det. ❤️