…blir den starkare. Jag började träna min kropp som var alldeles trasigt sliten och trött av festande, dumheter och en sisådär sju-åtta år utan träning för fem-någonting år sedan. Ganska fort gick den sönder. Jag ville bli snabb, muskler och senor sa nej och gjorde ont. Den kropp som första gången träffade Ryggcity-Tobbe (numer inte bara sjukgymnast utan en av mina bästa träningskompisar) är inte samma kropp som idag. Fast jag slarvat lite med frekvensen på stabilitets- & styrketräningen under vår och sommar är det en cool, stark kropp. Den har muskler, den kan göra massa saker utan att det gör ont och numer kan jag oftast ställa lite diagnos och göra åtgärder själv när det börjar krångla någonstans. Varje gång man går sönder blir man starkare!
Liknande ämnen och inlägg
Elna
Elna Dahlstrand delar med sig av cykellycka, mjölksyra och äventyr på en av Sveriges största cykelbloggar. Elna bor i Gränna och jobbar som MTB-instruktör och guide med Vätterbranterna som arena. Hon är också frilansande digital strateg, skribent och föreläsare med fokus på outdoor, cykel och platser.