Hur går det med morgonträningen, den nya vanan som jag bestämde mig för dra igång i november? Jomenvetnivad – det går bra!
Målet: morgonträning tre dagar i veckan
Resultatet: två dagar i veckan
Nöjdhetsfaktorn: ENORM. Mycket väl godkänt till mig.
De två dagar som jag jobbar hemifrån går jag upp tidigt och börjar dagen med styrketräning. Det är hemskt att gå upp tidigt, jag ångrar mig varje gång klockan ringer men det är väldigt lyxigt att få tid över om kvällarna. Däremot kommer jag inte ifrån att jag sover bäst just när jag måste upp och att jag har svårt att somna tidigt, även om jag är riktigt, riktigt trött. Det är liksom sådan jag är – och för att inte gå back på sömnkontot nöjer jag mig med två tidiga träningsmorgnar i veckan. Och känslan är nöjdhet rakt igenom – så bra den nya vanan blev!
Trött, galet morgontrött. Men får ha gymmet nästan för mig själv och ger det hela tummen upp ändå.
I morse körde jag core. Sidoplankor och bollövningar. Alldeles lagom tidigt på morgonen.
1 comment
Tänk att det faktiskt går ganska bra att skapa sig en ny vana och som du säger det är en skön känsla när det går! Jag önskar att jag vore lite mer morgonpigg och verkligen kom i väg till gymmet. Tiden hemma blir lite större. Jag försöker men lyckas inte varje vecka. Däremot har jag ju möjlighet att gå på lunchen och får en timmes friskvård. Det är inte heller dumt ur tidsspararpersktiv.