Vätternrundan? No worries – du fixar det!!!

På cykelbloggar regnar det just nu fler tips inför Vätternrundan än det kommer att komma regndroppar på fredag natt. Förstås – alla som kört runt Vättern vet hur himla nervöst det var första gången och hur många saker man undrade över. Jag hade full panik i flera veckor innan jag skulle runt pölen, helt i onödan. Och vet du – jag tror att du som är supernervös inför rundan i helgen också är det helt i onödan och nu ska jag berätta varför. 

Jag har min vätternstory, du kommer att skapa en alldeles egen

Jag gillar min Vätternstory. Hur jag några veckor efter att ha skaffat mig en racer tackade ja till att vara med när Mattias Reck tipsade mig om en tjejsatsning, ett gäng snabba damer som skulle göra det killarna gjort länge – cykla snabbt som f-n runt sjön. Jag hade 15 mils erfarenhet (ehhh…det går inte att kalla det erfarenhet, jag vet) av klungkörning när jag hängde på det första träningslägret i Borlänge i september och under månaderna som följde hann jag lära mig tillräckligt mycket för att bli såpass fullfjädrad (men fortfarande ganska osäker) landsvägscyklist att jag kunde hålla framhjulet på rätt plats i en helt galen kantvind runt Siljan och lyckas hålla mig kvar i tätklungan hela, snabba vägen runt. Alla säger att Siljan runt är ett vackert lopp – jag har ingen aning, jag minns bara att jag tittade på det snabba hjulet framför mig i arton mil mjölksyra och maxpuls.

Siljan runt var SubXX genrep 2012 och efter en vår med galet mycket distans i regn, regn och regn rullade 60 tjejer ut ur startfållan i Motala för att köra 30 mil med motorcykeleskort plus Christer Hedberg och hans kamerautrustning på en annan motorcykel. Det var mäktigt. Jag visste att jag var hjälpryttare och jag hade bestämt mig för att ge allt jag hade för att så länge som möjligt hjälpa till och dra mitt strå till stacken för att förstaklungan skulle rulla in på åtta timmar och trettio minuter.

Nio timmar och elva minuter och svaren på alla frågorna

Det tog nio timmar och elva minuter för mig att ta mig runt sjön. På en budgetracer i aluminium, med MTB-skor. Och under de där nio timmarna hann så galet mycket hända. Jag hade highs. Och lows. Jag skrattade, grät och sjöng. Jag bestämde mig för att bryta och jag kom tillbaka. Det regnade, solen sken, det åskade, vi hade medvind och motvind.

Under de där nio timmarna fick jag svar på alla mina frågor. Jag lärde mig nya saker om hur min kropp fungerar, om hur jag behöver äta och dricka och variera sittställningen. Jag lärde mig att min kropp kan vara så trött att jag inte tror att jag ska orka en meter till för att en halvtimme senare vara pigg och stark igen. Jag lärde mig att alla förberedelser jag gjort var mitt bästa tips – att jag hade lärt mig allt jag behövde under distanspassen. Jag lärde mig att man orkar väldigt mycket mer än man tror och att man inte alltid behöver oroa sig så galet mycket.

Du behöver inte fler tips – du kommer att rocka runt sjön!

Jag laddar inte upp en massa nya tips inför Vätternrundan till dig som ska stå på startlinjen i Motala för första gången till helgen. Det du inte vet kommer du precis som jag gjorde att på det bästa av sätt lära dig under en fantastisk upplevelse som är trettio mil lång.

Oroa dig inte, ta ett djupt andetag och kom ihåg att du har dina träningspass i bagaget och påminn dig själv om att du är utrustad med någonting fantastiskt: en kropp som klarar mer än du tror när du utmanar den och när det känns som att det tar slut vet du att du alltid har lite mer att ge. Bara kör, ha kul och plocka fram ditt leende ofta.

Till alla er som ska runt Vättern: massor av digitala lyckosparkar till er, ni ROCKAR!!!