Har ni tänkt på hur vanligt det blivit med heldämpade mountainbikes? De senaste åren har det hänt rekordmycket med hojarna och ett fullgung är lika bra till XC-körning som en hardtail.
Jag är inne på min andra säsong med heldämpad cykel och jag tokälskar det – men jag kommer nog aldrig att säga att jag tycker att det ena är bättre än det andra, jag tycker liksom väldigt mycket om båda typerna av cykel och det är på något vis körstilar som skiljer sig åt men nu när de heldämpade hojarna är så himla bra har till och med inbitna hardtail-åkare gått över till fullgung. Inklusive undertecknad.
Closeup på den bakre dämparen på min cykel från Sportson.
Scott Spark RC-hojarna jag kört de senaste åren i samarbete med Sportson i Jönköping är magiska. Dämparna har tre lägen: låst, mittemellan, och helt upplåsta vilket ger enorma möjligheter och man reglerar kontinuerligt läget när man är ute och åker beroende på lutning och underlag. Det låsta dämparläget är guld på släta stigar, i klättringar och på transportsträckor på asfalt och grusväg. Mellanläget är ett grymt stigkörningsläge och det helt upplåsta läget är awesome när det går utför. Den nya geometrin i 2017 års ramar skapar en stabil men ändå riktigt rolig och kvick cykel.
Baserat helt på hur jag själv upplever det får man lite extra hjälp med tekniken på en heldämpad cykel. Man blir modigare utför men får i många fall något mer extra vikt och ett reglageklick mer uppför. I början körde jag min heldämpade cykel som om den vore en hardtail – men så småningom vande jag mig vid att det gick att bröta på mer och nu gillar jag det. Jag är glad att jag körde hardtail så länge som jag gjorde det för jag tycker jag har nytta av all den tekniken även om man får lite extra teknik på köpet med en heldämpad cykel. I den bästa av världar skulle jag ha en av varje sort och kunna välja hoj efter vad man ska köra.
Förstås är det lite mer underhåll med två dämpare. Det är fler rörliga delar i ramen och ytterligare en dämpare som ska justeras och underhållas – men det är det verkligen värt. Jag funderar på hur det kommer att se ut prismässigt framöver, just nu kostar en bra heldämpad cykel rejält mycket mer än en hardtail och för många är det ekonomin som är avgörande och då får man mer bra cykel för pengarna om man satsar på en hardtail.
Vad tycker du? Är fullgung det nya svarta eller är det hardtail som gäller för dig?
4 comments
Fullgung en helt fantastisk upplevelse. Tar cyklingen till en helt ny nivå ??
Och jag som är sugen på att testa en hardtail med 27,5″ plus-däck. En så med låg vikt och stig-geometri skulle vara jätteintressant att testa. Annars är jag jättenöjd med min fullgungare, jättebekvämt och med flack styrvinkel känns den hur stadig och säker som helst utför. Det är mycket intressant att känna hur hornen på en riktig fegis som jag, växer ut i pannan när utförslöporna blir långa, branta och stökiga.
Jag älskar min hardtail och det sättet jag kör den. MEN efter gårdagens korta runda på den fulldämpade cykel som jag väntar på är jag såld. Det är en liksom en hardtail med lite extra gung. Lika kvick och lekfull och flytet över rötterna mkt skönare. Nu är det en xcfulgungsraket som inte väger nämnvärt mkt mer ön min h. jag brötar inte dh med den men perfekt för långlopp och de rotiga och tekniska stigarna vi har här. Jag körde ju en ren endurocykel i somras och där skiljer ju en del, både i slaglängd och möjlighet att helt låsa dämparna.
Jag kommer att få ändra min körstil lite, för att inte som du skriver köra den som en hardtail. Jag har ju också lyxen att ha kvar min ht i familjen.
Så FS är nog det nya svarta!
Fullgung är grejen men jag har, precis som du skriver, fått välja HT av ekonomiska skäl ibland. Jag började HT, körde sedan fulltung, tillbaka till HT och nu gungis igen 🙂 Tycker dock heldämpat vinner och skulle alltid köra det om jag hade möjlighet. För mig som har en gammal ryggskada så är det stor skillnad i hur ryggen känns efter ett långlopp med eller utan heldämperi.