…don’t waste time making lemonade – stick ut och cykla med en klok vän istället.
Och håll i tangenterna – jissesamaliagötapetter vad jag håller i tangenterna nu. Jag har inom loppet av tjugofyra timmar åkt en känslomässig bergochdalbana så långt från det lugn jag beskrev häromkvällen man kan komma. Jag pendlar mellan att känna mig förbannad, ledsen, uppgiven, fokuserad, lösningsorienterad, ännu mer arg, konstruktiv, besviken, handlingsförlamad och så tillbaka till konstruktiv. En situation jag verkligen inte hade räknat med har uppstått och den måste lösas. Mer om det när jag har lugnat ned mig en aning.
Och tack till Maria som föreslog cykling igår – det var liksom just precis det jag behövde. Att glida fram på MTB på Huskvarnaberget i solnedgång med en klok vän rensade tankarna på bästa sätt. Vi snackar dessutom underbart torra stigar kantade av vitsippor. Det var ombytta roller – tänk, förra våren var det hon som stod bredvid med gravidmage och peppade när jag trasslade mig nedför svåra saker och nu är det jag som kliver av cykeln och står och hejar på med en bebiskula under cykeltröjan medans hon nöter teknik. Omväxling förnöjer minsann.
3 comments
Oj, det låter jobbigt. Man blir ju lite nyfiken men tror att du kommer att skriva om det när det känns rätt för dej.
Låter ju inte så kul. Hoppas det löser sig snart!
Den där berg – och dalbanna känner jag igen… Tyvärr kan jag inte skylla på gravidhormoner, men det går säkert över ändå. Vilken dag som helst… 😮 😉
Kram M