Ni vet att jag längtar efter att cykla som vanligt igen. Här är fem saker jag längtar lite extra mycket efter:
- Snacka spårval med vänner. Analysera kluriga partier av stigen, fundera, diskutera och prova. Fnissa när det går fel, jubla när det går rätt, bli peppad att försöka och peppa någon annan att prova. Bli inspirerad när någon vågar det man inte tordes själv. Ramla. Ge upp, ångra sig och försöka en gång till och fixa det.
- Att köra tempo i ösregn. Bara mot sig själv, jaga stravasegment det snabbaste man kan, dyngsur och lycklig.
- Teknikträning. Hopp och dropp, upp och ned.
- Att slänga sig ner på marken med ansiktet fullt av leriga fräknar och lyckligt trötta ben efter ett lopp.
- Den sociala biten med cyklingen är det jag saknar mest. Snacket på långpassen, peppet på intervallerna, hänget och dagsutflykterna med hoj. Åh, längt efter vardagsäventyr med vänner och hoj.
3 comments
Jag förstår det. Har kört måndagsträning med klubben ikväll och är härligt mör i benen och mår gott.
Härlig känsla! ???
Förstår att du saknar… Du har på punkt och pricka skrivit precis allt det där jag själv älskar med cykling! Snart är du där igen och får fylla på med cykellycka!