Längtan efter mer är som ett kvitto på att någonting verkligen är rätt och bra. Att man har något som det behövs mer av. Just nu och nästan alltid annars också bor det en stark längtan i mig efter att klicka i pedalerna, spänna till core-muskulaturen och göra ett igångdrag på en stig. Att öka farten och analysera det som händer framför – att läsa av stigen och bestämma mig för hur jag ska hantera den, att andas, andas, andas, att känna hur benen bara jobbar på fastän det krävs en hel del, att parera, göra vägval och våga utmana mig.
Jag har varit sjuk sedan förra helgen. Tokförkyld – och med förkylning kommer vila och med vila kommer kvittot på att jag håller på med rätt grej, med vilan kommer längtan. Längtan efter cykellycka, mjölksyra & äventyr – och tacksamheten över att jag får hålla på med världens bästa grej.
![]({"aperture":"2.8","credit":"","camera":"HERO6 Black","caption":"DCIM100GOPROGOPR7555.JPG","created_timestamp":"1536002204","copyright":"","focal_length":"3","iso":"204","shutter_speed":"0.0041666666666667","title":"DCIM100GOPROGOPR7555.JPG","orientation":"0"})
Vad längtar du efter? Jag ställer frågan eftersom jag blir så glad av att veta mer om dig och glad över kommentarer bloggen, det värmer alltid i hjärtat.
5 comments
Åh, känner precis samma som du! Har cyklat mtb i många år (10-ish), men det var först nu i augusti jag äntligen unnade mig en superlätt och helt galet rolig heldämpad hoj. Och nu vill jag bara cykla! Typ hela tiden! Men tänker precis som du – att herregud vad lyckligt lottad jag är som hittat något jag älskar så mycket att jag inte kan tänka på något annat!
GRATTIS till superlätt och heldämpad hoj. Och till känslan – är så glad att du känner igen den och jag önskar att varendaste kotte fick känna just den känslan. <2
Längtan är en stark känsla som oftast är positiv. Tänk om man inte hade något att längta efter, livet skulle väl kännas ganska tomt då? Jag var med på klubbträningen i skogen igår kväll, lamp-mtb. Har inte varit med sedan i vårs och jag har knappt cyklat någon mtb i sommar så det var jättejobbigt och jättekul. Idag är jag jättetrött. Längtar redan efter nästa träning men bävar inför att cykla hem från stationen i kväll när jag kommer hem från jobbet. Det är visserligen bara knappt 2km, men det är uppför hela vägen.
En annan sak som jag längtar efter är lördag. Igår så råkade jag spontananmäla mej och hustrun till Engelbrekt gravel i Noberg. Vi ska köra 50km grusväg på våra gravelbikar. Ska bli jättekul.
När jag åker hem från jobbet ikväll ska jag lyssna på det senaste avsnittet av er pod.
Precis, det är positivt med längtan. Det är drivkraft och pepp och magpirr – det vore verkligen tomt utan! När du skriver det kommer jag ju på att jag längtar efter pannlampeträning också, det var länge sedan. Vad härligt att du är trött, det är också en fin känsla. Superkul att ni kör Engelbrekt Gravel, vill ju gärna ha en rapport sedan 🙂 Och du, så glad att du lyssnar på podden!
Klart man lyssnar på podden! Den är så skönt befriad från flabbig grabbighet och prylhysteri. Vi är nog ganska lika i det att vi båda cyklar för att vi tycker att det är kul och vi har nog ett liknande intresse av prylar i det att vi båda gillar att ha bra grejer och vet om att rätt grejer kan hjälpa men ingen fanatiskt idolisering av allt som är svindyrt och gjort av kolfiber. Det gäller i alla fall mej och jag får intrycket via bloggen att det även gäller dej.
Men sedan är vi också väldigt olika i det att jag enbart cyklar för att det är kul, jag har ingen ambition att tävla vilket för mej innebär att jag inte har tillstymmelse till prestationsångest.. Så för mej är det intressant att få höra om era erfarenheter om just tävlingsmomentet såsom känslor, taktik mm.
Sedan gillar jag stämningen i podden, ni tar det lugnt och ni ger ett erfaret och proffsigt intryck.