Det blev kortare än jag tänkt mig i lördags. Men det blev också vackrare än jag trodde. Solen steg bakom trädtopparna och världen skimrade i matta pasteller och redan efter några kilometer gjorde jag ett snabbt stopp för att ta några bilder. Det där med att stanna och fota prioriterar jag så ofta ned nuförtiden när jag pusslar för att få ihop min träningstid på allra bästa och mest effektiva vis.
