Isgata och tjällossning om vartannat. En busig häst mitt i klungan. Ben som värkte av mjölksyra. Ett hjärta som bultade hårt av livsglädje – tänk att få uppleva en sådan häftig söndag på cykel i februari. En punktering – fel slang och sedan rätt. Kalla händer, varma händer, medvind, motvind. Ett lag som var ute på distanspass en gråkall februaridag. Cykellycka? Jajemen. Mjölksyra? Ja, åtminstone i mina trötta ben. Äventyr? Jo – förstås. Det är alltid ett äventyr att cykla.




4 comments
Fy satan vilken lycka, att få cykla i grupp och med framtida lagkamrater, en smutsig och gråmulen februaridag.
Blir grön av avund, även om jag bara cyklar Mtb.
Du kanske skulle dra ihop ett gäng cykelpolare till ett litet team och köra något kul ihop, typ cykelvasan eller så? Att leka proffs är ju ändå livet och det är ju så kul med andra!
Whaat, varför är det en LÖS häst mitt i fotot… 😮
Den hade rymt och stod i vägkanten, så då stannade vi förstås för att checka läget och hitta en ägare. Men lille hästen fattade galoppen och sprang igenom klungan, bakom ladan och in i hagen igen. Visste precis hur den skulle ta sig igenom stängslet, det hade hen gjort tusen gånger förr. Kul inslag på distanspasset 🙂