Vet du, jag är lite osäker på stavningen här. Visst borde det stavas med två b när man gör ett verb av förkortningen vab? Att vabba – jag kör med två b, och det är ju rätt uppgivet att jag ens sitter här och funderar på det.
I söndags eftermiddag jublade jag inombords över att vi haft en fin och pigg helg och att min kropp kändes bra efter många sega veckor med vabb och förkylningar. Den har helt enkelt inte svarat och det har varit jobbigt.
Fast. På kvällen blev vårt lilla fluff sjuk igen. Och igår kväll fick vi åka in akut eftersom vi misstänker ny njurbäckeninflammation. Mitt hjärta går sönder – hon är så himla trött och hängig och efter alla sjukor sedan vi började föris kan vi konstatera att hon gått ned i vikt sedan vi var på senaste kollen på bvc strax innan jul. Och jag har vabbat mer än jag jobbat i mars och hon har inte varit många dagar på förskolan. Suck – visst får en lov att känna sig lite uppgiven?
Jag håller tummen för att vi får bli friska snabbt den här gången. Den där vardagen jag skrev om förra veckan – den är ju liksom bara sådär riktigt bra om man får vara frisk.
Bilderna är från en piggare dag när vi målade med vattenfärger för allra första gången.
4 comments
Kram! Nu är det iaf nästan vår och då brukar det lätta iaf lite. Krya på er fort!
Ja, det känns som att det här med våren är ett hopp just nu. KRAM till dig med och tack för pepp <3
VABB=Vård Av BarnBarn! ?
Usch vad trist med mer vab! Hoppas lillskutten är bättre nu. Såg din instastorie om att du kände att du höll på att tappa det, av trötthet och av uppgivenhet pga vab och ingen sömn. Lider så med dig och ville bara skicka lite pepp att det blir bättre!!! Jag lovar 🙂 Men det kan ta lite tid. För vår del lättade det mycket när barnen blev över 2, då sov de generellt bättre och man blev både piggare och därmed smartare igen! Vår äldsta pojk hade 13 öroninflammationer (!) mellan 6 månaders ålder tills han var 4, det resulterade till sist i akut operation pga så svullna öron-näsa-hals gångar att han fick andningsuppehåll om han låg ner och sov. Vi sov inte själva på flera veckor eftersom vi fick sitta upp med honom i famnen, men efter operation av hals och näsa samt rör i öronen sov han underbart fint och även vi! När äldsta barnet var 2 år fick vi vårt andra barn som hade kolik… bring it on liksom! ? Man klarar mer än man tror, men var inte rädd för att ta hjälp! Jag fick själv gå till en psykolog för att få hjälp att förstå mina egna känslor i allt kaos, jag höll på att falla ner i en deprisson av allt som hände och att prata om det var min räddning.