Nu är omstarten gjord. Igen. Ikväll har jag rullat en kortis i skogen – med tunga ben, med dåligt flås men med lyckligt hjärta och magisk cykel. Det är två veckor till tävlingspremiär och jag har grundat med två månader av förkylning och vila och hoppas innerligt att det är dags för rutin utan träningsuppehåll ett bra tag nu.
Ni vet ju hur det är, en mår inte bra utan sin träning och förstås är jag lite besviken över att inte ha den form jag önskat mig. Men de som säger grejer – de säger att säsongen är lång och jag försöker lyssna.