Inte när det gäller MTB i alla fall. Det må låta ganska hårt men jag tror inte att vurpor och punkteringar beror på otur. Missförstå mig rätt nu men oftast beror både punktering och vurpor på bristande teknik eller att man inte gjort sin preride och kollat läget. Särskilt tror jag inte att problem med återkommande vurpor eller punkteringar beror på otur, ytterst sällan. Det beror snarare på att den som drabbas av det kör över sin förmåga. Oftast.
Det gäller även mig.
Jag vurpade ju rejält på IKHP för två veckor sedan. Sedan vurpade jag igen, på ungefär samma sätt, på ett liknande ställe, fast i Värnamo i fredags. Jag skulle köra SM-banan och det tog tolv minuter sedan låg jag i stenskravel med blödande skrapsår. Och punktering. Först ledsen. Sedan förbannad. Sedan lugn och konstruktiv.
Nu har jag en tilltufsad kropp. Jag är öm och blåslagen och har ett löparknä att rehaba eftersom jag i ren frustration sprang alldeles för långt och brant på min födelsedag. Kan knappt gå en lugn promenad, så det är ju på sin plats att det är måndag och kontorsjobb i morgon.
Hur som. Det där med att det inte är otur gäller även mig och jag har funderat mig fördärvad över varför jag plötsligt flyger över styret som en raket i branta partier. VAD är det som händer?
Är det några millimeter hit eller dit med inställningarna på min nya cykel? Är det Flight Attendant som inte funkar? Är det så att jag blivit för gammal för att cykla brant? Vafalls, vad är det som händer?
Jag tycker att det verkar som att jag hamnar lite långt fram utför. Vi snackar tyngdpunkt någon centimeter fel, inte mycket, men tillräckligt för att gå över på ställen som matchar min nivå, ställen jag inte brukar ha problem med.
Och så kom jag på en grej, alldeles just nu. Jag har ju ändrat hur jag har reglagen! Flyttat ned dem i en riktigt ilsken vinkel för att få rakare handleder i det läge när cykeln arbetar under mig på stigen. Kanske är det det som är min “otur”? För skarp vinkel gör att tyngdpunkten hamnar fel.
Hojen är hos Sportson nu för att få lite omtanke och så fort jag får tillbaka den ska jag flytta upp mina bromshandtag litegrann igen. Tänk om det är så enkelt? Håll en tumme!
1 comment
Ahhh..en sån “enkel” sak kan det ju vara.
Jag var superfrusterad för ett tag sedan. Slog i pedalerna i varje liten sten/rot eller grästuva. Kunde inte fatta varför. Cykeln ville kastade av mig, den dök i stök och kändes underlig ett par gånger och det slutade med att jag slog sönder mitt bromshandtag i en vurpa. Jag kunde inte fatta vad tusan det var för fel. Felsökte mig själv först och funderade över om jag under vintern tappat all form av teknik, gått upp så mkt i vikt att det skulle påverka mina dämparinställningar (såklart inte, det visste jag ju men ändå)
Hade låtit Hasse kolla framgaffeln efter vintern eftersom det där dykande kändes fram. Den hade lite luft. Kom på sen efter sista vurpan att jag inte kollat över min bakdämpare. Visst, den hade 100 psi för lite. Rätt mycket och inte undra på att allt kändes konstigt och att jag slog i pedalerna för minsta lilla.
Jag inser ju att jag kanske bör kolla över matrialet lite oftare 😉