Vi var ju på Test the Best med Specialized och Sportson igår, J & jag. De hade laddat upp med hojar, solstolar, produktkataloger och hamburgerflippning uppe vid Hallby, och kombinerat det hela med solsken, sommarvärme och blå himmel. Win!
Vi började på varsin fat bike – jag har ju varit väldigt nyfiken på att testa en sådan länge. En fat bike har ingen dämpning men bred fälg med riktigt tjocka däck och ursprungligen har de tagits fram för att cykla på snö i skoterspår, men de blir mer och mer populära i både fjällterräng och på vanlig stig. Det ser lite roligt ut, ramen ser så pyttig och smal ut med de där breda däcken.
Förväntningarna på Fat Biken var ganska höga, de är ju så hypade nu. Känslan när man först satte sig på den var rätt go’ – feta däck och brett styre, det kändes ägigt, men sedan var det roliga ganska slut. Vi körde ett par varv på Hallbys teknikslinga och konstaterade att det låter väldigt mycket om däcken och att det mest kändes som om man glömt att låsa upp sin framgaffel. Jag trodde det skulle kännas som att man flöt fram över rötter och stök men upplevde att en stel xc-hoj med lågt lufttryck skulle gett en bekvämare resa. Dessutom kändes det lite vingligt att styra fastän däcken var så himla breda.
Fat biken äter upp det lite större stöket men blir obekväm på småstök och den kändes svår att sätta ned snyggt när man flugit över ett gupp, det blev mest skrammel. Vi gav den två varv med lite olika lufttryck utan att bli imponerade. Mot slutet skrattade vi åt att den gjorde sig bäst på grusväg och kom fram till att den nog är himla bra på just snö och att det vore kul att testköra den i skoterspår om vintern. Nästa cykel blev en lekhoj – en Stumpjumper FSR, men det tar vi i nästa inlägg.
