Det är svårt att smälta att vi fått vara med om de magiska dagar som just passerat. Att över ett års idéellt arbete där så enormt många dragit sitt strå till stacken blev så fantastiskt lyckat. Det har varit fyra galet fina dagar och det blev tre svenska medaljer.
Sverige visade upp sig från sin allra bästa sida och bjöd på ett vårfyrverkeri – under helgen har vitsippshavet kompletterats med gröna blad på björkarna, utslagna fruktträd och de första gullvivorna. Solen har strålat från blå himmel med fluffiga sommarmoln och Vättern har glittrat tills solen gått ned i rosaskimrande skymning och min älskade Strutsabacke har varit ett hejande publikhav flera gånger om.
Jag försöker sortera mina intryck. Hitta sätt att summera leendena hos general och tävlingsledning, att beskriva stoltheten över att få vara en liten del av något som blev så stort och bra. Förra våren satt klubben i möte och funderade över om EM var en bra idé. Mötesordföranden spände ögonen i oss och undrade om vi skulle fixa allt jobb. En del har jobbat extremt mycket och många har hjälpt till med allt möjligt på ledig tid, vi fixade det och ögonen på samtliga glittrade ikapp med Vättern idag när allt arbete kulminerade i en grande finale med XCO för eliten.
Vi hängde kvar till åttatiden och plockade ned arenan och det kändes så märkligt. Att plocka ned det som tagit sådan tid att skapa gick fort och även om det inte var helt klart när vi åkte hem kändes det tomt. Och lyckligt, vilken grej vi gjorde.
Nu kollar vi igenom de sociala flödena och hashtaggen #euromtb och det gör att det känns på riktigt samtidigt som det är svårt att förstå vilken stor grej som just hände på Huskvarnaberget. Vad galet bra det blev!
0
2 comments
Vet precis hur det är! Arrangerar Östergötlands största orienteringstävling varje år, planeringen med arenan börjar i november och väl när det är dags tar den 2dagar att bygga. När allt är över så har vi rivit och städat på 3timmar. Man får känslan jaha då var det över för i år då..