Veckan som gick var en medelvecka – Jessica periodiserar min träning nu och jag har lätta, hård och medel veckor och det är fint. Omväxling, olika mängd och olika intensitet – fin variation och jag lär mig nya saker och testar nya sorters intervaller hela tiden. I veckan fick vi möblera om lite för att mitt Guided Heroes-schema skulle passa in i livet, och intervallerna som jag skulle gjort i fredags flyttades till lördagen.
Lovis blev ju förstås toksjuk efter första dagarna på dagis och jag fick noll sömn natten till fredagen, då går det liksom inte att tvinga kroppen att träna och förebyggande vila blev grejen. Viktigt att våga vila och följa magkänslan och jag är glad att jag har en coach som har så fint fokus på att anpassa efter livet och relationerna och kroppens signaler. MEN – det var inte det jag skulle skriva om.
Jag skulle skriva om tröskelpyramider. Har du kört det någon gång? Jag har inte gjort det så ofta men nu var det långa tröskelintervaller med lite kortare vila emellan. Först åtta minuter, sedan tio, sedan tolv och sedan tio och sedan åtta. En bit kaka kan man tycka – och tröskel är ju lite enkelt förklarat den maximala ansträngning du orkar hålla i en timme.
Vet du vad? Det är sketasvårt att ligga på tröskel i tolv minuter. Tio med för den delen. Och åtta. För att jag ska kunna hålla fokus sådär länge behövs liksom att jag har ett gäng rötter, stenar och andra skojiga saker ivägen, annars glömmer jag bort vad det är jag håller på med och varför jag gör det och vips så ligger jag inte på tröskeln längre.
Det hände i VARJE intervall – plötsligt upptäckte jag att tankarna var på heeeeelt annat håll och att ansträngningen var myspys snarare än tröskel. Det syns exakt på pricken på mitt pulsdiagram var det händer och jag blev liksom full i skratt åt mig själv varenda gång.
Tänk vad skönt det ska bli med säsong – jag längtar efter att hålla maximal ansträngning på tävlingsbana i en timme eller två eller tre. Känner du igen dig?
P.S. Bilden är förstås från ett helt annat pass – kände för en utomhusig bild istället för en trainersvettobild. Outside is ändå grejen ju. Nästa vecka blir en hård vecka – Vo2 MAX, kanske drämmer till med en monarkbild då.
4 comments
Känner igen det där så mkt. Iof gillar jag lite längre trösklar runt 8 minuter men när de går över 10 vill jag kliva a. Där kommer Zwiften i för min del. Jag får något att fokusera på, inte bara en visuell nedräkningsklockan utan saker att titta på under tiden. Skulle inte palla det enbart med en vägg framför. Det är starkt att du gör det!
Blir ju mer och mer sugen på watt och Swift! ✨
Kan bara hålla med Helena mkt lättare att hålla fokus med hjälp av zwift. Dels ngt att titta på (kanske inte jätteinspirerande men iaf ngt) men framförallt den smarta trainern som håller watten åt dig och även håller koll på kadens utan att man behöver tänka på det. Flyger tankarna iväg får man direkt en varning ?
Jag är som du – huuuu – men så stolt att vi fick till veckan till att vara bäst för dig och livet. PUSS!