Sommarens första solvarma skogshallon bredvid en snårig stig. Ruinen av ett jaktslott och allt som finns att fantisera om kring det. En mormor som dukade upp den lyxigaste picknick man kan tänka sig i skuggan. Fladdermöss som tjattrade lite i en av ruinens sprickor. Vilken dag vi hade när vi gick på utflykt till Brahälla slottsruin vid sjön Noen!

Det är strax över en kilometer snårig stig att vandra från parkeringen till slottsruinen. Brahälla är ett gammalt jaktslott från 1680-talet. Per Brahe den yngre, som hade god smak när det gällde lägen för slott, lät bygga det men hann kolavippade innan det blev klart. Tydligen fanns det altan på taket där man kunde njuta av utsikten, det måste ha varit maffigt!

Inte så mycket kvar av takterass, men väl spännande ruiner att utforska och magisk utsikt.

Lite obligatorisk fotografering i olika konstallationer blev det. Två generationer ovan, tre generationer nedan.

Jag önskade mig solbränna och rufsigt hår av sommaren. Det har jag fått, jag minns faktiskt inte när jag tvättade håret i något annat än en sjö eller ett hav senast!

Fina, fina mamma ❤️.

Jag undrade om inte mamma kunde fixa lite fika. Jodå sa hon, och dukade upp världens buffé på slottstrappan. Västerbottenostpaj, grönsaker, vattenmelon och äppelmust i kåsa och sedan fick vi mandelkaka till kaffet.

Lovis hade köpt nötter på Coop som hon var vråååålsugen på.

Lyxpicknick!

Det hängde en fladdermus på slottsmuren. Den flyttade lite på sig ibland och inne i en skreva bredvid den tjattrade släktingarna loss.

En hade ramlat ned och dött.

Ovärdigt att ligga död alldeles rakt upp och ned tyckte Lovis och styrde upp begravning.

Utsikten från Brahälla är mäktig. Sådär hänförande, står man in fönstrena liksom kittlas det under fötterna, man är så högt upp och ser så långt.

Den där ön heter Torskön. Det hade man ju velat veta mer om, hur är det egentligen med torskbeståndet i en insjö i Tranås kommun?

Vi hängde ganska länge i slottet. På väg dit mötte vi några sällskap men vi fick ett par timmar där helt själva. Det fläktade svalt och skönt i skuggan inne i ruinen och det fanns mycket att prata om och fantisera om. Till slut packade vi ihop, vandrade tillbaka till bilen och for till närmsta badplats. Det var 25 grader i vattnet och Lovis hoppade i det djupa vid bryggan och simmade till stegen som om hon aldrig gjort annat.

Brahälla finns med på listan med mina tips på saker att göra i Gränna om sommaren, kika gärna in där om du är utflyktssugen!