Jag är så himla glad för jag har kommit igång med styrketräningen igen. Jag lägger in den som en sorts mikrovana, eller mikroträning, gärna på förmiddagen. Jag kräver bara 10 minuter av mig själv och så fokuserar jag på det jag känner för. Sedan ger jag mig själv en riktigt go klapp på axeln och göttar till det med att känna mig nöjd.

Det här med mikrovanor brukar funka på mig. Jag är en allt eller inget och det tippar ofta över till inget eftersom jag ställer för höga krav på mig själv.

De senaste åren har jag fått till ett par-tre timmars omotiverad styrketräning om året och det märks – jag har tappat både styrka och funktion och jag gillar det inte. Men jag gillar att känna att en kvart här och där faktiskt gör skillnad. Och idag, idag körde jag en halvtimme, för jag kände för det. Fasen vad glad jag är för det – jag langar över det som tips till dig: mikroträning. Du har en kvart, eller hur? Det är värt, jag lovar!

HUR kom jag igång med mikrostyrkan då? Jo – jag släpade ut mina hemmagymgrejer till altanen. Det började med att jag tröttnade på utemöblemanget som ingen någonsin satt i. Det bara stod i vägen, passade inte in så bra tog upp massa kul yta. Lovis och jag hängde hemma en solig dag så jag föreslog att vi skulle göra det lite roligare att bo. Jag ville ha träningsyta, Lovis ville ha dansyta. Vi löste det och nu dansas och tränas det hejvilt på altanen!

Utemöblerna fick flytta till garageuppfarten. Ingen sitter i dem där heller men de är bra att temporärt ställa ifrån sig matkassar, spikpistoler, skruvdragarare, cykelprylar och andra pinaler på.

Gymgrejerna fick flytta från sin svåråtkomliga garagehörna. Seriöst – ingen träning blir gjord om jag måste flytta fem cyklar, städa bort massa renoveringspinaler och sedan lyfta ut alla grejer jag behöver. Det tar liksom en halvtimme från att jag öppnar garaget till att jag är igång.

Vanan är så ny att jag knappt vågar skriva om den för jag är rädd att jag jinxar det. Samtidigt tror jag att det kan motivera mig ännu mer att fortsätta. Och förhoppningsvis kan det ge dig lite inspiration så att du också kommer igång. Många korta pass är fler än inga pass alls.

(P.S. Bilden – den är från Öland 2016, den är alltså svingammal. Men exakt just nu är det mörkt och jag har inte tagit en enda gymselfie i mitt nya tiominuters outdoor-gym.