Idag har jag kört Mjölbybiken och haft en fantastisk cykeldag. Fick äntligen träffa grymma Åsa på riktigt och hänga lite med Mia och avsluta med att gå och käka och prata bort ett par timmar med Linda. Banan var minsann svår men rolig – och hade några ställen med inslag av jag-dör-om-jag-inte-släpper-bromsen-och-litar-på-cykeln. Körde det mesta rätt bra på träningsvarvet men hade trots pangpangben trubbel med några prylar när det var mjölksyrapåslag och maxpuls istället för träningsrull. Kände mig galet i vägen när grabbarna började varva – och var periodvis riktigt stressad över att jag kände mig som en bromskloss och inte hade någonstans att ta vägen på stigen när folk ville om. De flesta är dock duktiga på att berätta att de ska om – det är ju inte självklart att man märker att någon ligger bakom när man kör sitt allra snabbaste, även om det inte är lika snabbt som grabbsen kör.
Wrooom! Foto: Robert Pettersson
Jag tycker att jag presterade helt fantastiskt idag. Inga stressbryt, inga problem med andningen, jag hade kul, riktigt kul, och går och myser åt att jag satte en del partier på banan riktigt fint istället för att vara besviken över fotisättningar och saker som inte blev supersnajdiga. Uppåtkurva och cykellycka – det räckte dock inte till pallen eftersom tjejerna jag rejsar emot är mycket vassare. Jag har aldrig varit i såhär fin form dock – det är så galet kul!
Brant. Kul. Foto: Robert Pettersson
Nu blir det omladdning – i morgon Ölmstad MTB, har lånat en camelback av mamma för att inte gå torr med bara en flaska på ramen- det är galet kuperat!