…om en vecka är det dags för årets första långlopp. De senaste sju dagarna har jag cyklat noll kilometer. Inte ens en meter. Varför då då? Jo, förkylningen kom som ett brev på posten efter träningslägret och under en intensiv jobbvecka som avslutades med konferens och bortanätter missade jag både en god väns möhippa samt min och mormors gemensamma 30+80-årsfest hemma i Småland. Gårdagen spenderades sängliggande med en fantastiskt rolig bok, idag är jag lite piggare och överväger att ignorera samtliga symptom och genomföra vansinnesprojektet distanscykling, visserligen i lugnt tempo, men ändå. Solen strålar och jag längtar ut. Paniken börjar infinna sig därtill. Det är alldeles för lite distanspass lagrade i benen och om en vecka är det dags för Kolmårdsbiken. I år kortad till 55 kilometer, men jag skulle ändå vilja ha lite längre pass än tre-fyra mil i benen när det är dags. Skitförkylning – ge upp!
Hittade en bild på en sammanbiten Elna på startlinjen vid lägermästerskapet i Fredriksværk. Det finns lite fler bilder från vårt läger på vår facebooksida.
