Om man är en lantisunge på tre och ett halvt jordsnurr är det ett äventyr att få åka till stan en ledig fredag. Och stan, det är Gränna det. Där finns det stora hus, en jättebred gata gjord av massor av små, små, små stenar som är fyrkantiga och ett torg som är gjort av massor av stenar som är runda. Det finns ett bibliotek, det finns isbjörnsstatyer, en park med fontän och övergångsställe. Du hör ju – övergångsställe! Hur tufft?

Och så finns det ett fik. Som heter Fiket. Och där, ja – där finns det fika. Att fika när man åker till stan, det är minsann lika viktigt som att ha lite extra energi i ryggsäcken om man är på skogspromenad.

Det är också viktigt att alltid fika samma fika. Två pannkakor utan sylt och grädde, inte varma – bara ljumna. Och en kopp te till det. Eller bara ett glas vatten.

Fiket är ett supermysigt femtiotalscafé som ligger alldeles mitt i smeten i Gränna. Mittemot torget på Brahegatan och sist vi var där satt vi i solen mot husväggen och fikade. Annars sitter vi oftast vid samma bord inne på Fiket, ibland kanske på balkongen med vätterutsikt.

Det är ganska trångt och litet men en fredagsförmiddag brukar vi kunna fika coronasäkert – och oftast är det just fredagsförmiddagar vi hamnar här – för då är vi lediga och gör precis vad vi vill och fika efter ett besök på biblan är ofta exakt vad vi vill en ledig dag.

Och du, för oss som inte är så värst förtjusta i ljumna pannkakor utan sylt och utan grädde finns det alltid mängder med smarrigheter att välja på. En caesarsallad och en hasselnötsbiskvi är mina favoriter.

Jag vill slå ett slag för Gränna i försäsong. Det är så himla fint och bra. Lagom mycket folk och det mesta i butiksväg har öppet. Man får liksom ha allt det fina nästan för sig själv.