Gömmer mig mellan kvällens hjältar. Foto: Johan Oscarsson
Tjong sa det i starten. Eller nej, tjong säger det i typ långloppsstarter när alla ska iväg samtidigt – här gick det så förbannat fort att det inte ens tjongade till ordentligt. Mer ett “poff” och så var alla borta.
Vi körde träningstävling på Knivbergarundan idag – och jag hade inte en chans när starten gick. Det liksom bara pangade till i 50 km/h, jag försökte och försökte och försökte men det gick verkligen inte. Blev överlycklig när Benjamin & Figge drog ned lite på tempot en aning, la mig på rulle tills jag orkade börja går runt igen och sedan var vi tre stycken som krigade oss runt. Eller ja – jag fick kriga i alla fall; försökte att inte fokusera på Figge faktiskt åkte MTB (så förbaskat starkt, jag blir så imponerad) och när det sved i benen försökte jag fokusera tankarna på att det snart skulle gå över. Det blev ett litet mantra – fyra varv är inte så mycket, snart går det över – håll i Elna, håll i! Funkade – jag är väldigt nöjd över min insats – och väldigt glad över mina hjälpryttare och nu har jag Sveriges tröttaste ben. Som längtar efter nästa träningstävling.
Men kolla på det här nu då. Nu håller jag sådär krampaktigt över plastmojängerna på styret igen. PRECIS sådär som jag höll runt Vättern och fick superont av. Gör om, gör rätt – släpp bromshandtagen och kör!
Grymt gäng! Extra grym är såklart Martin H som drog igång detta. Tokgilla!
0
5 comments
Vilket bra och roligt initiativ!
Tokbra jobbat på sadeln!
Sjukt bra tempo! Och fina QOM:s! 🙂
Kul att köra med dig! (och den tokstarka killen på mtb) Grymt bra jobbat!
MTB-killen var Fredrik – inte klokt så stark han är. Det går ungefär lika fort för honom i skogen, galet imponerande!