Cyklade distans med ett härligt gäng MTB-åkare i lördags. På fejjan finns en grupp som heter MTB Norrköping och den har i skrivande stund nästan 200 medlemmar. Elitåkare, nybörjare, fikacyklister, tekniskt duktiga cyklister och sådana som gillar att rulla grusväg. Unga och gamla. Från alla möjliga klubbar – många rosa hemmaåkare såklart men även folk som inte hör till någon klubb, eller som jag – kör för en annan klubb. Förstås mest killar, men det där med att locka tjejer är ju en utmaning hela cykelsverige dras med.
Vår grupp är grymt bra för det är så lätt att hitta folk att cykla med, både med och utan framförhållning – ett tips till alla som letar sällskap är att dra igång något liknande för platsen där du bor! I lördags var vi 17 goa gubbar plus undertecknad som samlades på förmiddagen och drog iväg för att köra vinterdistans – ordnat via en tråd i facebookgruppen. Efter initialt kaos med lite mekande och virriga fartgrupper och utspritt fält delade vi upp oss i tre grupper. En snabb, en mellan och en lagom. Jag körde med mellangruppen och energin från det passet sitter i ännu trots att benen blev trötta. Vi testade allt från blankis till skare, djupa och isiga hjulspår och frostigt grus. Vinterväglag bjuder på balansakter och grymt bra träning och sällskapet var guld. Skönt att tänka tillbaka på såhär en gråmulen tisdag – och härligt att veta att man nästan alltid har cykelsällskap om man vill fylla på depåerna tillexempel roliga vinterdistanspass som man kan gå och mysa åt resten av veckan!
