STOP apologizing

Jag gör det. Periodvis ofta. För småsaker. Skitsaker. Struntgrejer. Och så försöker jag tänka på att jag inte behöver. För när jag hör någon annan göra det tänker jag att det är så himla onödigt att vi känner sådär, att vi alltid tycker att vi måste be om ursäkt för att vi cyklar. Så onödigt att vi inte vågar ta plats, tro på oss själva och lyfta oss själva när vi behöver det. I morse snubblade jag över en länk till ett inlägg jag tycker du ska läsa. Ett inlägg om att vi inte behöver be om ursäkt. Gör du det? Ber du om ursäkt för att du inte är lika snabb, lika bra, lika duktig som någon annan? Och visst håller du med, oavsett – visst kan vi bli bättre på att låta bli att be om ursäkt för att vi gör vårt allra bästa.

Mindre “ursäkta att jag….” och mer cykellycka nu. Är ni med? Och missa nu inte att läsa “Why you should stop apologizing” som Kelly Krause har skrivit. Smart text. Grymma bilder.

So here is my ask of you: let’s move away from apologizing when we’re out there trying our hardest and focus more on what you accomplished.