Äntligen söndag, eller – alla redan söndag, det går ju superfort nu. Vi byter ju förstås gravidvecka den här söndagen också och nu är det dags för nummer 27. Tretton veckor av fyrtio veckor kvar till bebis enligt plan, tänk – det är ju inte alls långt. Jag har dessutom tippat (förhoppningsfullt) två veckor tidigare fast J är mer realist och tippar någon vecka efter beräknat datum.
Veckan som gått har varit riktigt bra. Magen är supersöt och rund och fin och cykelfröet sparkar liksom hårdare och hårdare för varje dag och det är faktiskt en grej jag är riktigt tacksam över att få uppleva, det är så fint. Jag kan känna henne hicka och flytta runt och det är häftigt att uppleva hur hon blir starkare och starkare, våran Lilla L.
Jag orkar ganska mycket nu. Visst, jag blir också väldigt trött av att hålla igång men jag orkar med att göra grejer och åka till ställen och jag tar mig för saker ungefär som vanligt. Jag har haft möten och jag har roddat med slutfix i livet som anställd för den här gången och vi har farit och flängt och gjort massor av saker varvat med skön chilltid och en och annan lång och välförtjänt powernap.
Visst saknar jag att cykla långt och fort och att lyfta tungt och träna hårt och fara runt som en liten blå här hemma och greja med saker – men samtidigt känner jag mig liksom on top of the world. Jag kan cykla, jag kan lufsa fram till fots om jag bara accepterar att det går långsamt och unnar mig lite vila när bäckensmärtorna hugger till – tar jag det lite chill går smärtan över och det går att lufsa på igen. Jag orkar träffa vänner och jag är för det mesta väldigt glad och tacksam.
Barnvagnen är kirrad, det ligger lite små söta kläder i cykelfröets skåp och vi har fått hem lite av familjens bebisgrejer. Babykorg och växasäng och triptrap-stol och blandade bebissaker – en del som både föräldrar och kusiner använt – så himla fint att vi har lite sådant där i familjen – bra saker och slitstarka saker laddade med minnen och kärlek.
Det är ju förresten mors dag idag, och det kittlar ju lite i magen att tänka att om ett år är jag också mamma och då finns det en liten som kan fira med oss. Pax för familjepicknick i liljekonvaljdoftande försommarhage följt av dopp i sjö eller backintervaller med cykelkärra.
Att vänta barn tillsammans med J är fantastiskt och att vara gravid är just nu helt okej – på riktigt kan vi nog prata både gravidglow och en blivande mamma som njuter lite av tillvaron och är såpass bekväm med sig själv att vänner och familj kan få lägga handen mot magen för att känna en spark. (Dock att den älskade lilla rackarungen i magen kan sparka på så det syns på utsidan bara för att vara blick stilla när en vän vill känna, så typiskt!)
Men vet ni vad som är konstigt? Det är flera veckor sedan jag åt sushi – alla cravings är helt bortblåsta! Vet ni vad som mer är lite konstigt? Alla smulor hamnar på magen när man äter och ibland glömmer jag bort att jag inte är smal om midjan och går emot saker. Lite underhållande ändå.
Hej, hej vecka 27 – det ska minsann bli spännande att se hur veckan blir!
4 comments
Hehe! Tänker på när hunden har gått in i dörrkarmar och annat, de få gånger hon har haft en tratt runt huvudet… 😉
Minns tydligt från min sista trimester hur sonens ena fot gick som ett smatterband längs ner under mitt nedersta/högra revben. Definitivt INTE 100 % skönt, men kan ändå minnas (och sakna) den känslan, fortfarande. 😀
Fniss, dörrkarmstratteffekten blir nog bara större för varje vecka 😀
Än så länge är ju inte bebisen så stark men det kommer nog rätt som det är – har hört att det kan göra redigt ont när de kickar upp mot revbenen eller urinblåsan.
Härligt att det har vänt och att graviditeten inte bara är en plåga.
Jag har sett att du skriver om cykelkärra med bäbisen sedan. Lite oombett kommer jag med lite av egna erfarenheter. Vi skaffade en Thule som är helt underbar att använda. Skaffade när bebisen kom en sådan bebisinsatts för vi tänkte cykla en del. Sedan läste vi på och det rekommenderas INTE att cykla med bebis i denna. Cykla kan man först göra när bebisen kan sitta själv och orka hålla upp en cykelhjälm utöver det. Kanske finns det smarta lösningar från Holland med någon form att cykelkärra där man kan sätta fast babyskydd eller dylikt. Tänker att det är information som kan vara bra att ha så ni får lite tid att leta efter lösningar. Lycka till!
Ja, det är skönt att få några trevliga veckor, är väldigt tacksam för det. Vilken tur att ni läste på – jag hade koll på att man ska vänta men det är säkert inte alla som har det, viktig grej! Vet du vad jag däremot inte tänkt på? Att bebisen behöver en cykelhjälm när den är tillräckligt stor för det, finns det ens så små hjälmar? 😀