…stilla din häftiga själ. Endast en sak kan du göra: en annan människa väl.
Känner du igen raderna? Stig Dagerman. En gång fick jag dem skrivna på ett vykort, tillsammans med några rader från en klassföreståndare jag tyckte mycket om och som tog så fint hand om och stöttade mig när jag var någonstans runt tio år och livet stormade med mig. Det är en lustig sak, för sådant där kommer tillbaka till mig nu på ett helt nytt sätt, vad man som vuxen betyder för ett barn. Hur viktigt det är att ha trygga vuxna omkring sig och hur några rader på ett vykort kan följa med och betyda något viktigare och vackrare än bara just orden för resten av ett liv.
Jag tänker på de där orden så ofta nu. Jag kan inte ändra världen. Stilla din häftiga själ. Stilla min häftiga själ. Andas in, andas ut. Jag kan inte rädda världen. Jag får inte tänka så mycket på att inte alla barn har det lika bra som vår Lovis, för om jag tänker på det äts jag upp inifrån av ledsenhet. Stilla min häftiga själ. Att bli förälder är den största av känslomässiga bergochdalbanor.
