Att frilufsa med barn är inte alls som det friluftsliv man vant sig vid innan barnen kommer.
Friluftsliv med barn i treårsåldern är på ett helt annat vis än friluftslivet utan barn. Det är fantastiskt när det funkar – känslan av att föra något viktigt och värdefullt vidare och att låta barn uppleva utomhus är verkligen magisk. När det inte funkar – ja, då är det misär. Jag bad om tips och tankar i det här blogginlägget och på instagram och jag fick en leverans av klokskap från er som jag sammanställer här.
Ni är rörande överens om att utomhustid med barn är en grym investering i deras framtid oavsett om det blir succé eller misär. Ingen ångrar att de kämpat på med utomhusäventyr. Ni är också rörande överens om att pigga, mätta och mutade barn är en grym grej. Att skämmas över att muta barnen med choklad, godis och skärmar är inte lönt, tvärtom kan det vara nyckeln till bra äventyr. Men – sänk för allt i världen förväntningarna och gör saker anpassade till barnens förutsättningar.
Varsågoda – been there, done that-tipsen från andra utomhusälskande föräldrar:
- Grunden till härliga utomhussemestrar lägger man hemma, i vardagen. Små äventyr och utflykter i hemmaskogarna präntar in i barnen vid att friluftsliv är det “normala”.
- Var en familj som är ute och rör på er tillsammans, både till vardags och på semstrar. Och – gör det tillsammans.
- Under förskoleåren är det en smart grej att ta en liten omväg hem. En promenad genom en skogsdunge istället för närmsta vägen hem ger en enkel dos av uteliv.
- Anpassa aktiviteterna efter barnet. Barn klarar fysiskt mer än föräldrarna tror men om humöret, glädjen eller viljan dalar skiter diet sig ändå.
- Låt barnet vara med och välja aktivitet. ”Ska vi bestiga det där berget, eller vandra längs den där ravinen?” Typ. Och fika! ”Nu går vi till den där stenen och äter russin! Nu går vi över den där kullen och äter choklad!” Typ. High five och heja-rop! “Vad grymma vi är!“
- Stugliv måste vara trivsamt och följa samma rutiner som hemma när det gäller mat- och sovtider.
- Laga mat som går fort. Pasta, pannkakor och hamburgare funkar fint i en vecka!
- Preppa med massor av pyssel, ritpapper, spel och liknande inför stugdagarna. Kanske något pyssel som är speciellt för just resan ni är på.
- Glöm inte bort att föräldern också behöver egentid – även på semestern.
- Förenkla det du älskar. Brukar du fjällvandra i en vecka – komprimera till dagstur med stuga som bas.
- Mycket choklad, russin och annat gott är en förutsättning. Muta, muta, muta.
- Sätt digitala saker i händerna på barnen så du får en timme för dig själv här och där. Skärmtid till ungen och egentid till dig är faktiskt rättvist.
- Glöm inte att även supermammor får tänka till och om ibland.
- Det behöver inte vara dåligt bara för att det inte blev som man tänkt sig.
- Ge barnen alternativ så de får välja vad de ska göra, vilken väg man ska ta, på vilket sätt man ska ta sig dit (en grundförutsättning är att föräldern har bestämt alternativen förstås, du lurar dem att tro att de får som de vill)
- “Ska vi gå eller cykla dit?” – ställ frågor med alternativ som är utomhusalternativ. Inte bil tillexempel.
- Skriv en lista över saker ni vill göra, till exempel att gå runt sjön, äta våfflor, gå upp till toppen på ett berg/kulle/sten, spela ett visst spel, åka skidor, rita av ett djur man ser, baka något som man äter ute i naturen och så vidare. Barn kan triggas av att pricka av grejer på listan och en lista gör att man vips har gjort massor av grejer som barnet liksom varit förberett på och även varit med och bestämt. Barn ogillar ofta överraskningar nr det gäller aktiviteter.
- När barnen är över fem kan jag meddela att man kommer hem från en snösemester mer utvilad än när man åkte, men under fem år är det lite mer som ett träningsläger. Om man har orkat med dessa träningsläger blir man en supersportfamilj!
- Snösemester kräver sjukt mycket sötsaker och varm, söt dryck.
- När barnet är runt tre är värmestugan basen och centrum för aktiviteten på snösemester.
- Äventyra med andra barn – barn inspirerar barn. När barn ser andra barn göra något vill de göra detsamma.
- Det bästa äventyret finns oftast runt knuten.
- Mätta och pigga barn kan bestiga berg men glöm inte att miljöombyte kan vara en prövning både för stora och små även om det är semester.
- Se de längre turerna som tröskelpass i tålamod och kom ihåg att de bäddar för framtiden
- Timing, mat och fika kan vara avgörande för att det blir trevligt att ta sig ut på tur.
- Välj att dra iväg när barnet är piggt. Och föräldern. Skit i det om ni är trötta.
- Lekar, sagor och varm choklad!
- Ibland får man bara ursäkta sig själv och barnen, men man gör så gott man har förmåga till.
- Barn behöver inte vara nöjda varenda sekund – de blir fina vuxna ändå.
- “Jag har gjort massor med misstag med mina barn i friluftslivet men ändå har jag en lumpen-tjej och en scoutkille hemma. Det hade varit ett större misstag att inte prova!”
- “Man får dra ner förväntningarna långt och själv inte tänka på något särskilt mål utan vara beredd att hitta det fina och härliga i det mindre. Typ, om jag egentligen vill upp på kalfjället men det tar stopp i skogen och jag vet att fjället väntar 50 meter längre fram – sjukt frustrerande – så får jag vara beredd att omfamna skog”
- Var positiv kring det lilla och hitta peppen i småsaker. Rätt som det är kommer man längre på ett mer friktionsfritt vis.
- Bra kläder och en påse bilar kommer man LÅNGT med.
- Det är alltid tufft att vara borta, man kan inte bara skrota runt som hemma men ha inte för höga krav. ”Klädgubbar” i hallen, fikavantar i väskan, egen termos med önskat innehåll som man får hälla själv, samma ”ritual” varje gång innan avfärd och kontinuerliga utflykter.
- Muta trötta ben med en TowWhee eller en Thule-vagn.
- En liten chokladbit i fickan och russinpaket lite här och där. Ett skepp kommer lastat, följa John – lek!
- Sköna, funktionella kläder som grejar bad i bäcken och inte är för klumpiga.
- Skattjakt!
- Ibland behöver man mata föräldern först – en förälder som går ner på rött är inte smart!
- Ge inte upp. Ibland går det bra, ibland inte – men fortsätt bygga en bas och en trygghet för utomhusliv.
- Häng på barnets villkor är viktigt i treårsåldern. Ett halvår framåt i tiden kommer att göra stor skillnad.
- Tänk på att barnets konsekvenstänk inte är fullt utvecklat vilket innebär att det inte alltid kan lyssna utan måste få testa själva.
- Bo inte längre än en helg tillsammans med andra
- Åk med andra barnfamiljer och gör saker ihop och isär och hjälp varandra till egentid.
- Sänk ambitionerna. Är man ute i en timme och hinner med att dricka oboy och kolla på en myrstack är det succé.
- Hur man än lägger ribban blir det aldrig som man tänkt sig. Vår dotter har en funktionsnedsättning vilket gör det ännu svårare att planera och förutse om/när/hur ork och humör tryter.
Jag säger tack. Från hela mitt hjärta – tack för alla era kloka tips. För min del är många av dem en bekräftelse på att jag gör rätt, tänker rätt och är ute på rätt spår – jag behöver påminna mig om att ha samma rimliga förväntningar på semester som vi har hemma.
Vårt friluftsliv hemmavid funkar fint – och det är förstås det vi ska applicera på frilufsandet även på semester. Har du något du vill lägga till får du hjärtans gärna dela det i en kommentar och förstås blir jag glad om du vill dela så andra deppiga mammor och pappor kan få lite pepp.
Ut på tur – oavsett vem som kan tänkas bli sur!
2 comments
Trycker spara på det här fantastiska inlägget och återkommer till det om ett par år! 🙂
❤️❤️❤️