Whooooa, vet ni vad? Om en vecka och en dag är den gjord. Säsongens nummerlappspremiär. Såklart är Kolmårdsbiken först ut och såklart känns det precis som vanligt som att formen inte alls är den som var tänkt men som att det inte spelar den minsta roll för bästaste sättet att fixa form är att ställa sig i startfållan med andra månntinbajkers som är precis lika oroliga över att de inte känner sig i form.
Jag älskar Kolmårdsbiken. Det är ju ändå hemmastigar, för såpass länge bodde jag ju i krokarna att jag lärde känna varenda rot och sten, och det är ett arrangemang av de rosa vännerna i Kolmårdens MTB.
Det pirrar nervöst och lyckligt i magen. Ena stunden mest nervöst, andra mest lyckligt. Äntligen är den här – säsongen med den hatälskade maxpulsen och tävlingsnerverna och allt cykelsnack före och efter. Mjölksyrastela ben som går ut för hårt och väggar halvvägs eller som är pigga hela vägen – oavsett vilket är det alltid kul på något vis.
Nu räknar vi ned – vi ses väl utanför Norrköping 25 april? POW! Inte anmäld? Det fixar du här!
Tävlingspepp. Massor av pepp.