Jag brukar ju berätta så mycket för er. På bloggen, på twitter, på facebook och på instagram. Och nu har det hänt så mycket som ni inte fått dela så det är väl bäst ni får en liten uppdatering.
Jag har flyttat till ett litet, litet hus i Åby utanför Norrköping. 40 mysiga kvadrat där jag ska bo alldeles själv med cyklarna. Jag är alldeles förstört trött och sliten, har inte tränat alls mycket i vinter och har toppat det hela med tre veckors förkylning av det mest brutala slaget. Men vet ni – jag har torkat de största och flesta tårarna och gjort om planen för året lite grann. Jaga medaljer kan jag glömma – här ska tävlas för att det är skoj, precis som vanligt. Och mitt lilla hus ligger precis i en uppförsbacke som ingår i de flesta av backträningspassen här – ser fram emot att lägga in en fikadepå för vänner på hjul.
Så länge man kan cykla klarar man det mesta och ikväll ska jag smyga igång träningen igen. Äntligen, äntligen, äntligen – som jag ser fram emot att svettas och flåsa även om benen är svaga och kondisen obefintlig. Nu livet, nu åker vi – det blir bra det här!