Helgen försvann i ett romantiskt bröllopsskimmer. Två fina cyklister blev herr och fru och det var helt outstanding att få dela deras dag. J och jag var snyggsnygga och matchade och solen sken och allt var så himla fint och plötsligt har helgen redan gått och det söndag kväll. Söndag innebär ny graviditetsvecka för mig och cykelfröpappan, den här veckan är det dags för gravidvecka 26, vecka tjugosex av en sisådär fyrtio plus-minus två om allt går som det ska. Här är en lägeskoll i tio punkter:
- Jag känner mig ganska fin. Magen är stor och rund och innehåller vår kära Lilla L och hon har både sparkat så det synts på utsidan och hon hållt sig lugn tillräckligt länge för att skrämma upp mig till skyhöga orosnivåer. Flera gånger. Rackarunge till att skrämmas, hålla sig stilla en hel dag och vänta tills man är riktigt nervös över att inte känna några fosterrörelser och sedan drar hon igång.
- Vi har varit hos barnmorskan. Hjärtljud alltså, världens finaste sak att få höra. Hon hade 148 i puls – helt i sin ordning.
- Jag vet inte vad jag väger. Har inte den blekaste eftersom jag inte vägt mig sedan blodprovstagningen inför rutinultraljud och KUB-test i vecka 12. Eftersom magen växer perfekt och jag har lagt på mig lite lagom om höfter och rumpa behöver jag inte heller väga mig och då låter jag bli. Skönt, det finns andra siffror som är bättre att fokusera på än just vad en våg säger.
- Framemot kvällen får jag så foglossningsont i ryggen och skinkorna och ont i fötterna att jag rör mig lite som en sengångare. Äsch då – hellre stappla runt lite långsamt än ligga utslagen i en trött och ledsen och illamående hög i soffan.
- Jag har varit ute och hojat och gjort tusen filmklipp om att cykla gravid som jag hoppas att jag får feeling att klippa ihop till en vlogg.
- Kompressionstights för gravida från 2XU och kompressionsstrumpor från Craft är mina bästisar, vill inte ha något annat på mig.
- Jag har blivit intervjuad för en föräldratidning. Den var lite otippad men kul – lite korta frågor om förlossning och förväntningar på den.
- När jag äter smörgåsar hamnar alla smulor på magen.
- Jag är fascinerad över att magen börjar direkt under bysten. Jag har alltid haft för mig att gravidkulan ska börja en bit nedanför men det är byst följt av ett litet veck där BH:n skaver och sedan börjar magen direkt.
- Jag är lyckligast i världen. Så det så.
Veckan som har gått har verkligen varit riktigt fin. Jag mår ganska bra, har visserligen lite krämpor här och där och börjar bli lite mer osmidig och långsam, men på det stora hela känner jag mest att magen är fin och att jag är sådär kär i livet och i J och i vårt cykelfrö. Tänk – det har varit lite sådär som många av er peppande försökte berätta för mig om att det kunde bli när jag mådde urdåligt. Varje vecka sedan det släppte i vecka 19 har blivit bättre och bättre.
Tänk. Nu väger hon någonstans mellan 800-900 gram och är strax över 35 centimeter lång, vårt cykelfrö. Hon kan höra och känna och stoppa fingrarna i munnen och ta tag i sina tår och hon har antagligen öppnat ögonen och kan reagera på ljus om man sätter en ficklampa mot magen. Enligt app – jag tycker det verkar taskigt att lysa in i magen och låter bli.
Det är väldigt mycket barnsnack vart jag än hamnar men det är chill, jag gillar det – det är en fin värld som håller på att bli vår vardag och jag ser så fram emot både det härliga och det besvärliga. Fjorton veckor kvar nu hörrni, fjorton veckor! Whiiiiii – vi kan ju räkna ned till bebis nu!
4 comments
Ni är superfina båda två. Men det är något särskilt vackert med gravidmagar! 🙂
Kram M
Snyggingar! ??
Ni är ursnygga, speciellt du i klänningen!
Nr 10. ??????