För några dagar sedan dök det upp en fin fråga från en av mina följare som ska cykla sitt allra första mtb-lopp alldeles snart – läsarfrågor är väldigt kul och jag säger tack och blogg:

Hur funkar starten när man tävlar i MTB?

Tänk – det har ju jag också undrat en gång i tiden, det känns som alldeles nyss som jag var helt kräkasnervös över att jag inte visste exakt hur det skulle gå till. Jag minns också lättnaden efteråt, lättnaden över att det inte var så himla krångligt. Mest riktigt pirrigt – men när väl starten gått bara härligt och kul och – eftersom vi snackar om en mtb-start: gaaaaalet jobbig. Och alldeles, alldeles underbar.

Långlopp i MTB, XCM – såhär fungerar starten:

Klungan går iväg efter en långloppsstart, det här är Mörksuggejakten i Rättvik. Vanligast är att sätta nummerlappen över fickorna på cykeltröjan. Tänk på att den inte får vikas, sponsorloggor ska synas väl.

1. Hämta startkuvert och nummerlapp: Vid större arrangemang i stil med Långloppscupen hämtar ut ditt startkuvert med två nummerlappar och info. Läs infon – där står massa bra grejer om hur skyltning funkar och om banan och kringarrangemanget och om hur du gör ifall du måste bryta. Vid mindre arrangemang kanske du bara får ut två nummerlappar och hittar istället info på anslagstavlor eller online.
2. Nummerlapparnas placering: Nåla fast en nummerlapp på ryggen och sätt fast den andra på styret med buntband. Det brukar vara runda hål för buntbanden i den som ska sitta på styret. Testkör med nummerlappen på så att du vet att den sitter bra och inte skramlar runt – det kan man bli tokig på när man kör.
3. Kolla upp vilken startfålla du ska start i: Vid större arrangemang finns det ofta funkisar som hjälper och pekar och lappar i fållan som anger var du ska ställa dig. Seedade åkare startar längre fram och tidigare lopp avgör. Det blir allt vanligare att damerna får egen start men många gånger startar man tillsammans med manliga cyklister – försök ställa dig nära andra damer redan i fållan i så fall så ni får till lite rejs.
4. Värm upp och lägg in din cykel i startfållan i god tid: Du paxar plats i fållan med hjälp av cykeln. Ju tidigare du lägger in hojen i ledet desto längre fram hamnar du i din fålla. När hojen ligger på plats kan du dra och panik-kissa, göra uppvärmningsgympa eller bara drälla runt och snacka lite.
5. Ha koll på när du ska vara i fållan: Det brukar stå angivet när du själv ska vara i startfållan. Det är en bra grej att vara i tid.
6. Banden tas bort: Strax innan start brukar man ta bort banden mellan fållorna och ibland kan lite allmän kalabalik uppstå när alla försöker komma lite längre fram. Härj och linimentdoft – ingen fara på taket – bara andas och fokusera och skit i alla andra. Du kommer att rocka.
7. Lägg i en bra växel och klicka i en pedal: När alla är på plats och alla som tävlar ofta har härjat klart med tävlingskommissarien om det gamla vanliga lägger man i en bra växel och klickar fast en fot för att vara beredd att sticka iväg. Du märker när det är dags – kolla vad kompisarna runt omkringpysslar med. Här brukar även folk som är i bra form berätta för grannen att de är i dålig form, mycket viktigt.
8. Starten går: Oftast brukar speakern ropa ut när det är en minut till start, trettio sekunder och femton sekunder. Det kan variera litegrann. Sedan händer det – starten går, och jag menar verkligen att det händer. (Det kittlas i magen att tänka på tillochmed, ooooh – vad det är härligt när man är iväg!)
9. Från noll till hundra på ett par sekunder: En start på långlopp kan vara en adrenalinkick utan dess like för alla ska iväg samtidigt och ingen sparar på krutet. Man håller igen tills masterbilen/motorcykeln som ledsagar ut från startområdet släpper och då går man från noll till hundra på ingen tid alls. Om man inte kände sig uppvärmd är det snabbt tvärtom. Just det här tumultet när startskottet går kan man tycka känns lite läskigt men om man bara tar det lugnt och är försiktig och tar hand om sina medcyklister så går det fint och efter ett tag jämnar fältet ut sig. Men man smyger alltså inte igång på landsvägsvis utan man går på full fart och mjölksyrapåslag direkt – en härlig grej ändå. Är du orolig (var inte det!) kan du läsa det här blogginlägget för att bli lite förberedd.

Crosscountrytävling, XCO på teknisk varvbana – såhär funkar starten:

Nummerlapp på styret och en lycklig åkare efter målgång. 

1. Nummerlapp: Samma med nummerlapparna som på långlopp – du ska ha en på ryggen och en på styret. Ibland lämnas nummerlappar på XCO-race ut klubbvis och då får man jaga rätt på den i klubben som har lagt kuvertet på ett fiffigt ställe. Typ oftast där klubben fikar. Vissa cuper, typ Västgötacupen har personliga nummerlappar – kolla upp innan.
2. Starttid och tid att infinna sig vid startfållan: Kolla när din klass startar och hur långt i förväg du ska vara i startfållan. Det brukar vara cirka femton minuter innan.
3. Upprop: När det är dags ropar en funktionär upp ditt namn och du får gå in i fållan. Där står en annan funktionär och pekar exakt var du ska ställa dig. Högt seedade åkare ropas in först.
4. Lägg i rätt växel och klicka i en pedal: En funkis ropar ut hur långt det är kvar till start – se till att ha en bra växel i och att du har klickat fast ena pedalen så du kan komma iväg snabbt (bra grej att öva på när man tränar).
5. Wroooooooom: När startskottet går är det samma här – det drar igång och det går från noll till hundra på en millisekund och det gäller att hålla i och bara köra för kronprinsessa och fosterland tills man hittar en rulle och en position och en taktik. Det låter kanske apjobbigt men det är mest bara jättekul. Och jobbigt. Och kul. Mest kul.

XCE – eliminering, en lite annorlunda start

När man tävlar XCE – vilket man oftast på mästerskapsnivå, det är inte så vanligt annars, kan man starta på två vis och det är arrangören som avgör hur. En funktionär kan hålla fast dig och hjälpa dig hålla balansen tills startsignalen går eller så får du starta själv med en fot iklickad och en fot i backen. Det brukar vara samma förfarande både på första ronden där man kör ensam runt banan som är cirka en kilometer samt på heaten efteråt där man oftast startar fyra stycken samtidigt och de snabbaste går vidare.

Fråga gärna om du är osäker – MTB-folk är hygglo folk!

Just det där med att man är lite nervös förresten – det är en bra grej att påminna sig om att varenda kotte i startfållan en gång varit (eller är) just precis lika nervösa. MTB-folk är härliga och hjälpsamma människor och om du undrar något är det inte det minsta konstigt att fråga. Tvärtom. Alla har undrat någon gång och vi som tävlat länge är tokigt glada över nya ansikten på startlinjen – det är ju så himla kul att rejsa ihop.
Välkommen in i fållan och stort lycka till med ditt lopp!

Och i vanlig ordning – ni som läser, ni får gärna fylla på i kommentarsfältet med era tips och råd och pepp. Om ni skriver i bloggens kommentarsfält kan alla läsa och tipsen finns kvar – något som både jag och andra läsare uppskattar väldigt mycket.