I Alboga strax utanför Ölmstad, just bredvid Nylyckan, ett par mil norr om Huskvarna ligger Kvarnskogen, eller som man säger på byn: Fridens hus. Det är ett sött 1700-tals torp som vinterbonats, gjorts iordning till permanentboende och byggts ut.

Snickarglädje, faluröd fasad och vita knutar. En gammal jordkällare, en snickarbo och ett stort garage ligger på tomten. En liten stig leder ned till Röttleån och resterna av Brötjemarks kvarn och i Fridens hus där bodde kvarnvaktaren. Och gubben Karl Frid – därför säger en del just Fridens hus.

Intill huset finns körsbärsträd, syrenbuske och jordgubbsland. Huset har dubbla farstukvistar, ett halvinglasat uterum och ett litet soldäck. En liten stig i närheten leder till mormor och morfars by, Ånaryd och några kilometer därifrån, i Reaby ligger min fars hus.

Tomten gränsar till både skog och böljande betesmark, i hagen bredvid går kor och betar under björkarna. Vägen som letar sig nedför backen som mormor kallar Filadelfiabacken till Stamseryd vid gamla riksettan går förbi gamla hus och nya hus och kantas just nu av grönskande björkar lupiner och midsommarblommor.

Det är ett udda hus. Gammalt möter nytt, toppmodernt badrum med golvvärme och kök med vedspis (och vanlig spishäll såklart), kakelugn i vardagsrummet, en annorlunda men kul konstruktion på sovloft och på vinden ett par oinredda rum med breda golvtiljor. Det ser väldigt litet ut framifrån men skenet bedrar, det känns mycket större inuti – och utbyggnaden syns inte förrän man är inne på tomten.

Vi har letat. Vi har budat. Vi har drömt. Nu har vi hittat det. Och skrivit papper.

I augusti flyttar vi in i vårt hus i en av de vackraste delarna av Småland. Vår kvarnvaktarstuga i Alboga.