Tänk, man vet inte riktigt förrän efteråt vilket pass som blir det sista i kortkort för säsongen. Man vet definitivt om det är säsongens första om våren men rätt som det är står man där i flossade, långa hösttights och inser att den där rundan häromdagen kan ha varit den sista i kortkort för i år.

Min sista i kortkort gick på stigar som inte gick att se för de var täckta av löv. Det var ett par veckor sedan nu och det var ett makalöst vackert pass. Marken i bokskogen var täckt av prassliga, blanka, vackra, bruna löv – det finns nog inga vackrare löv att cykla igenom än de som fallit i en bokskog.