Vilken vecka jag har haft. En vecka med alla sorters känslor. Och på något vis tycker jag verkligen om det. Jag tar nederlag ganska hårt men jag är lika bra på att känna mig halleluja-moment-nöjd över framgångar.
Jag kuggade uppkörningen till C-kortet. Och det krävde sina tårar. Och därefter – en ny plan för hur jag ska lyckas. Nya lektioner och ny uppkörning är bokade.
Sedan fick jag för mig att göra simtestet som ska göras för brandmän som ska söka heltid. Jag ville veta om jag klarade av det och hade en timme över inne i Jönköping efter fysiobesök. Jag kunde! Jag har absolut aldrig ens tänkt tanken att jag skulle simma 25 meter med en livboj, dyka ned till botten på en nästan fem meter djup bassäng för att hämta upp en docka och bogsera den 25 meter. Det satt på andra försöket. Kände mig så himla stolt och kapabel efteråt. Och sugen på att lära mig crawla.
I helgen har vi varit inne på Klättervigören i Jönköping och tagit grönt kort tillsammans med våra goa grannar rakt över vägen. Vi tänkte börja klättra med kidsen och då behövde vi vuxna grönt kort för att kunna säkra dem. En lektion lördag och en söndag – och vi klarade våra kort. Och jag klättrade ända upp till toppen av väggen fastän jag tydligen är lite höjdrädd utan larmställ. DEN känslan!
Jo, jag var ju hos fysion också. Lång story short: jag kommer nog att ha ont i knäet ett tag. Men så länge det bara gör ont på framsidan och belastning jag utsätter mig för inte gör att det blir värre är det okej. Bollade med coach Emma och testade att köra tvåminutersintervaller ute.
DEN CYKELLYCKAN! Att träna cykel utomhus, att ta i uppför backar – ljuvligt, ljuvligt, ljuvligt.
Nu tar jag ett djupt andetag och ska fundera ut hur jag prioriterar nästa vecka för nu är det lite för tjockt, det blir ju det ibland.
