Tänk. Jag har i flera månader längtat efter att vara just där jag är nu och jag tycker det är skönt att jag kan landa i att det kommer en period i livet nu där jag tränar annorlunda. Dagen efter att vi fick reda på att det verkligen sprattlar och lever i magen på mig kändes det liksom ett avstamp i ett helt nytt sätt att träna. Och ett nytt sätt att tänka träning – på riktigt den här gången. Jag har nämnt det tidigare – det är kravlöst* som är nyckelordet.
Att det ska vara så landade jag i efter att en av de grymma tjejerna jag ofta delar startfålla med på MTB-tävlingarna delade med sig av sina tankar kring hur hennes träning som gravid varit, hur graviditeterna varit perioder av väldigt kul träning just för att hon inte behövt ställa några som helst krav på sig själv. Hon är klok och jag lärde mig mycket av hennes enkla råd om kravlöshet i höstas. Innan dess hade jag liksom knappt ens tänkt tanken på att blanda ihop kravlöst och träning, jag gillar ju utmaning.
Nu är dock inte tid för traditionell utmaning, jag tränar ju liksom inte enbart för min egen skull – jag tränar även för någon annans skull – och det är ju just någon annan som bestämmer. Tänk vad mycket man kan ha att säga till om fastän man bara är en decimeter mellan huvud och stjärt.
Det känns som att jag tjatade om kravlös och rolig träning hela hösten, då när jag var gravid innan vårt missfall. Det var en enkel match att träna kravlöst då för jag hade ork och energi och både kunde och orkade cykla på ganska mycket som vanligt. Nu har jag inte så värst mycket energi och jag mår fortfarande väldigt illa men jag har liksom fått massor av inspiration och pepp av att kika på vår sprattliga minimänniska som gjorde kullerbyttor i magen. Jag plockade fram statuskollen jag gjorde efter att jag berättat för er om vår graviditet redan i vecka åtta och då fick jag en nyttig påminnelse av mig själv om hur jag ska tänka:
Kan man träna när man är gravid?
JA, det är ju det som är så himla bra, gravida kvinnor är inte alls sådär superömtåliga som man kan få för sig, de mår bra av träning! Det är bra att försöka bibehålla sin nivå, är man i bra form är chansen större att förlossning och allt sånt där härj går smidigt. Den som inte konditionstränar får faktiskt rådet att börja med det när man går på sitt första hälsosamtal. Cykla stig gör man så länge man känner sig säker – jag kommer förstås inte att ta några risker utan köra efter min förmåga med kravlöshet som nyckelord. När man inte kan cykla stig längre kan man rulla grusväg och känns det läskigt får en hoppa upp på trainern. Men man vet nog aldrig riktigt hur mycket man orkar och kan göra förrän efteråt eftersom alla är olika.
Saker jag ska göra så mycket jag orkar och känner för de tre närmsta månaderna (andra trimestern):
- Cykla. Jäklarns vad jag ska cykla, mest mountainbike förstås. Vi snackar myscykla på flowiga stigar och grusvägar i ett tempo som kroppen tycker känns gött och på ett sätt som hela tiden anpassas efter att cykelkläderna blir tightare. Pratcykla med vänner och skita den älskade jakten på att vara snabbare än sig själv på Strava utan bara låta kroppen bestämma hur den vill köra.
- Gå massor av promenader. Långa och korta, soliga och regniga, varma och kyliga – jag ska försöka att ta mig ut en liten sväng varje dag. Det behöver inte vara så märkvärdigt – trettio minuter räcker.
- Springa. Jag ska fortsätta springa så länge jag orkar och så länge det inte belastar bäckenet för mycket, det beror ju på hur tung och stor man blir känns det som. Lufsa och jogga kommer minsann också att räknas som spring – kravlöst var det.
- Yoga. Gick ju regelbundet på yogastudio i vintras och det var faktiskt riktigt najs, jag blev tokförtjust i att yoga. Älskar andningstekniken och att sträcka och stretcha (något man för övrigt ska vara lite chill med under graviditeten för kroppen liksom luckras upp lite i lederna, huvaligen!). Jag ska gå både på studio och yoga hemma, härligt ska det bli.
- Styrketräna. Jag vill vara så stark som möjligt genom det här. Jag vill ha muskler att bära med och jag vill göra allt jag kan för att hålla det som går i så god form som möjligt – så att minimänniskan får komma ut till en så stark mamma som möjligt. Det finns massor med grymma styrkeprogram för preggon – det här är inte en tid att låta bli att träna och det gör mig pepp.
- Sova & återhämta. För en som mest vill göra grejer är det faktiskt lite märkligt men jag tänker att sömn räknas som träning. (Det har en annan av mina kloka vänner lyckats övertyga mig om, suveränt med kloka vänner!) Kroppen behöver sova mer än vanligt, jäklars vad trött den blir av den här produktionen, det känns som återhämtningsläget efter att ha cyklat tio timmar distans om dagen i en vecka. Inte för att jag gjort det någon gång i och för sig, men ni hajar – för det mesta känner jag mig lika pigg som en överkörd grävling.
Hörrni, jag tror det här blir rackans bra faktiskt. Kravlöst, enkelt och roligt omgång två – nu kör vi, så får vi se hur det går med det här helt nya sättet att se på träning.
*kravlöst kan även vara trendordet framöver, jag har sett det på fler ställen bland bloggarna jag emellanåt läser och tänkte därför först beskriva min träning på ett annat vis men jag hittade dessvärre ingen bra synonym som jag kunde skriva om mitt inlägg med. Funderade på prestationsbefriat för att inte riskera att någon tyckt att jag skriver för likt någon annan men nej, det är helt enkelt kravlöst som gäller för den här resan jag gör nu.
3 comments
Tycker att kravlöst är en bra beskrivning om det du skriver även om ordet förekommer lite här och var. (många gånger som något bättre i förhållande till att vilja prestera och tävla som i bland uppfattas som något lite fult men det är en annan diskussion)
Hursom låter din kravlösa träning hur fint som helst och en utmaning i sig själv. Tänk vad mycket olika som ryms i ordet träning och som du säger, sömn en del av det!
Kravlöst är verkligen en utmaning, jag tycker det är ungefär hur svårt som helst. Och den där andra diskussionen, att det ska vara fult och lite skämsigt att vilja prestera, den blir jag tokig på – att vilja utmanas och tävla och ta i allt vad man kan är ju en helt fantastisk grej. 🙂