Teknikträning är himla roligt. Och att köra MTB på tekniska stigar är en aldrig sinande och helt fantastisk källa till utmaning. Men ibland är det lätt att fastna med tanken i att man inte kan en massa. Att det är svårt, att man inte kör tillräckligt bra eller att inget stämmer.
Sådana dagar brukar jag köra mina självförtroendeställen. Stigar jag vet att jag alltid kör bra. Enkla saker som en gång var svåra. Påminna mig själv om att jag kan, att jag är bra, att jag faktiskt har snäppt upp mig från min förra nivå.
Ett av mina tips till deltagarna på Isabergs teknikträningsläger var att samla på sig självförtroendeställen och jag visade några av mina roligaste stigar och mitt finaste självförtroendeställe i en film. Kolla:
