Alltså. Jag är så förbaskat sur. 

Skulle cykla skiten ur mig i en uppförsbacke med likasinnade. Det är GULD att få hänga lite med folk som tycker att det är en bra idé att köra upp och ned i branta backar i en timme. Särskilt om det rör sig om rediga snabbisar för då tar man i lite extra!

Men: Växelknak. Växelstrul. Kedjehopp. Kedjan kuggade över vid belastning. Bakväxeln växlade av sig själv. Mer knak. Oljiga fingrar. Mer knak. Chainsuck. Gah!

Maxpuls? Nej. Inte ens i närheten. Trött? Nej, inte det minsta.

“Bra jobbat Elna” tjoade folk på väg ner när jag gjorde ett försök upp. Jag var arg som ett bi – tog ju för böveln inte ens i, trampade försiktigt för att försöka undvika haverier. “Det funkar inte”  pep jag förtvivlat till J när han trampade förbi mig upp. “Hääääärlig älskling, bra jobbat” svarade han, och fortsatte – han hade ju såklart inte hört vad jag sa. Man hör ju liksom inte vad uppgivet folk piper med gråtfärdig röst när är upptagen med att maxa uppför.

Så. Jag bestämde mig för att öva mig i positivt tänkande och ta mig för något kul som att klicka lite bilder till bloggen ungefär halvvägs upp i backen. Gjorde så – och hejade lite på de andra när de lyxade till det med att ha maxpuls. Sneglar sedan på Principian (trodde jag skulle äga backen med tredelat och lätt hoj) och vad ser jag då?

HUNDBAJS PÅ DÄCKET. 

När man är pigg i benen, har struliga växlar och står och med hjälp av liten regnblöt pinne petar bort en stor, fet, äcklig, blaja med hundbajs från däcket i en brant backe då vet man att det inte blev ett bra pass.

Fast. Grymt bra sällskap – en skön blandning folk som jag hoppas jag får cykla backe med snart igen. Med maxpuls och utan hundbajs.

Och just det – några bilder blev det ju. Alla som var med fastnade inte på bild, men några:

Anders valde backen och körde väl suddigt fort uppför. 

Jimmy med fullt fokus på backe.

Snabb uppför!

Simon jobbar på bra. En benvärmare tänker ni? Han drog omkull häromdagen och har väl ett fetingbandage därunder men cyklade ändå. Bra där!

Marie – och kolla; hon har också ett cykellinne. Jag gillar cykellinnen starkt. 

Brant, brant, brant!