Det är inte många veckor kvar tills jag står inför en ny stor utmaning. Förutom att jag ska vara någons mamma, den största och viktigaste utmaningen någonsin – ska jag också hitta tillbaka till min aktiva livsstil och en kropp som jag mår bra med. Det är verkligen viktigt för mig att så fort som möjligt hitta tillbaka till träningsglädje, rörelse och endorfiner – fast på ett smart och bra vis förstås.
Men, hur är det att vara cyklist efter en förlossning? Hur lång tid tar det innan man är tillbaka i sadeln? Vad ska man tänka på? Jag passade på att fråga i facebookgruppen “Cyklande tjejer” för att ta reda på hur det varit för andra kvinnor, eftersom jag misstänkte att det kan bli absolut hur som helst. Svaren bekräftade just det där – det är svårt att sia och planera – alla är olika och hur mycket jag än läser på kan jag inte ta reda på hur min väg tillbaka blir. Men att veta hur andra haft det tycker jag är en bra utgångspunkt.
Jag fick många olika svar. Om att vänta, inte gå ut för hårt, om komplikationer, om träningssug som var bortblåst om att amma på prispallen och om toppform bara några månader efter förlossning. Här är några av dem:
Drömscenariot: tillbaka på monarken fem dagar efter förlossning och mtb:n sex dagar efteråt:
“Jag kände precis som du ett enormt sug att få cykla på riktigt igen. Cyklade landsvägslopp i V.25 mtb i grav v 38 kortare pass på lvg cykeln i v. 39 och satt på Monarken dagen innan hon kom ut. Fick många passningar både från MVC och andra att jag gjorde fel riskerade barnet mig själv osv. lyssnade på min kropp och mitt huvud ut kom en frisk pigg tjej med en snabb okomplicerad förlossning.
Blev sydd och hade lite svårt att sitta bekvämt men var uppe på monarken 5 dagar efter förlossningen och cyklar första mtb dag 6 så härligt att få känna maxpuls och inte vara rädd för att ramla, typ magiskt? när hon var fyra veckor tävlade jag igen ett kortare mtb lopp på en timmas körtid amma innan och direkt efter målgång ( och på prispallen
Däremot blev det en stor omställning att inte få sova och man kan inte följa planeringen alla gånger”
Komplikationer om man går ut för hårt:
“starta lugnt när du känner dig läkt och redo efter förlossningen. Jag va uppe på sadeln (på trainern) när mitt första barn va 2 månader ungefär, det i sig va inga problem.. Men jag gick ut för hårt! Rygg och magmuskulaturen är påverkad efter graviditeten, vilket medförde att jag drog på mig inflammationer i bäcken och rygg, det i sin tur resulterade i att jag sedan Inte cyklade överhuvudtaget på 1 år så testa korta stunder och känn efter hur väl du kan knipa och hitta bålstabilitet när du cyklar, eller tränar i största allmänhet för att vara korrekt”
Bäckenbottenövningar och mammamage-appen:
“Bäckenbottenövningar är viktigt och det kan du börja med från dag 1. Appen MammaMage rekommenderas!”
Man kanske mår bättre av att våga komma igång tidigt:
“Ta det lugnt är ett bra tips. Men jag tycker absolut du ska prova cykla när du känner dig redo. Efter enkel förlossning 2 mars i år var jag på mtb:n efter 4 veckor. Då var jag fortfarande svag och tog det lugnt. Nu när lillen snart är 4 månader känner jag mig stark igen.
Efter första barnet tog det mycket mer tid och jag var var mycket mer försiktigt, vilket jag kan ångra idag. Jag hade mått bättre av att våga starta träna tidigare. Man måste våga lyssna på kroppen och gör det som känns bäst för dig. Inte bara invänta en viss tid eller enbart köra mamma mage app (sjukt tråkig app men nyttig, jag kom aldrig längre än nivå 2) För mig kändes cykeln som bra och skonsam träning.
Löpningen tog lite längre tid att komma igång med och där tar jag det fortfarande försiktigt. Korta rundor max två gånger i veckan.”
Man kanske inte ens vill börja cykla direkt:
“Lyssna på kroppen och kör inte för hårt från början. Jag fick mitt andra barn i mitten på mars och började cykla efter 4 veckor. Men med mitt första barn tog det 4-5 månader innan jag ville börja cykla.”
Mammafitness med Olga Rönnberg:
“Mamma fitness med Olga Rönnberg. Många kloka ord om graviditet och träning samt hur man ska komma igen efter förlossning.”
Om att fokus skiftar efter förlossning:
“Trodde aldrig jag skulle säga detta men man skiftar fokus bort från träning en aning
Du kan säkert komma igång så fort du känner dej ok. Mammaklasser där man får ta med bebis är ju typ från 3 mån. Det tyckte jag var bra och man ju de faktiskt köra på sin nivå och få träningsvärk.”
Bestäm inget i förväg – komplikationerna kanske gör att lusten att träna inte finns:
“Jag trodde jag skulle vara sugen att cykla efter förlossningen men min son föddes i maj och jag cyklade bara en gång den sommaren. Jag gick upp mycket i vikt och det kändes inte kul att cykla. Förra sommaren hade jag just opererat det framfall jag fick iom förlossningen så då kände jag mig inte heller cykelsugen. I år har jag gått ner alla gravidkilon plus en bra bit därtill och jag har inga besvär kvar efter förlossning och operationer så i år är det kul att cykla igen. Så…bestäm inget i förväg. Låt det ta den tid det tar. Och cykla försiktigt med den lilla i magen.”
Toppform tre månader efter förlossning:
“Körde racer och monark fram till 3dagar innan förlossning. Var uppe på cykeln 4dagar efter förlossningen. Var i toppform 3mån senare. Men ingen kan ju säga hur du skall göra, känn efter och testa. Känns det inte bra så vila.”
Lyssna på kroppen och bebisen:
“Alla graviditeter, förlossningar och bebisar är olika så lyssna på kroppen och din baby. Men en glad mamma är en bra mamma
Börja med Mammamage-träningen redan nu:
“Mitt tips är att börja nu innan med typ MammaMage. De har en kurs för gravida online också. Så hittar man musklerna mycket lättare sedan. Jag hade lätt gjort det innan ettan om jag vetat, för herregud vad mycket snabbare bålkontrollen kom tillbaka efter tvåan! Sen, som alla redan sagt. Låt det bli som det blir. Jag hade stora ambitioner, men med ettan lossnade inte moderkakan vilket ledde till stor blodförlust och operation. Tog månader innan jag orkade sätta mig på en cykel, trots en aktiv graviditet. Med tvåan var jag uppe och igång på typ en vecka. Jättelätt såklart, men ändå.”
Vänta tills efter efterkontrollen
“Jag cyklade efter ett par veckor (barn 2) men väntade med riktiga pass till efter 6 veckor och efterkontroll. Var lite försiktig med kroppen efteråt är mitt råd. Promenader och mysiga kortare cykelturer men inte hårdträning. Sen är ju alla olika beroende på hur mycket man tränat innan och hur förlossningen varit men de första månaderna finns det viktigare saker än träning
Lyssna på kroppen och inte missa att dra i handbromsen:
“Alla är eniga om att man ska lyssna på kroppen och det ska man verkligen göra. Av egen erfarenhet vet jag att det är svårt. Själv tränade jag fram till 1v innan bf men längtade tillbaka till min “vanliga” träning. Det gör också att man lätt ignorerar kroppens små signaler på att man har för bråttom och därmed inte drar i handbromsen innan det är för sent. Skynda långsamt och njut av nytillskottet
Allt kan verkligen hända efter förlossningen, att föda barn är risky fucking messy business – det enda jag vet säkert är att jag fortfarande kommer att ha medicinska skäl att behöva komma igång med träningen igen. Och jag tror ju inte att jag gissar fel om jag påstår att jag kommer att kunna vara en bättre mamma om jag får röra på mig – stillasittande är tortyr. Men hur, vad och när – det kan jag liksom inte ha en aning om. Jag hoppas ju förstås att det inte dröjer alldeles för länge innan jag kan lämna cykelfröet till cykelfröpappan och smita ut en sväng i garaget för att cykla mina första svettiga trainerintervaller.
Om jag får göra en gissning är det att det kommer att ta lite tid för mig att komma i fin form igen eftersom graviditeten varit så jobbig och stillasittande.
Hur har det varit för dig? Du får gärna berätta i en kommentar – både solskenshistorier och motsatsen är välkommet. Det går att vara anonym om du vill, du behöver inte skriva ut namn eller mejl för att kommentera.
11 comments
Hej. Jag hade lite stökiga förlossningar och med ettan så var jag ändå igång igen efter ungefär en månad. Då menar jag absolut inte min vanliga träning, men jag var i alla fall ute och rörde på mig. Det var en fantastisk känsla, att bara få vara helt själv en liten stund. Alldeles lyckligt ensam, utan en liten som hela tiden behövde mig. Lite konstig känsla att ha någon som är så beroende av en, när man är van att bara bry sig om dig själv. (Förutom sin partner då?) Med båda kidsen har de första löpstegen känts som om hela inälvspaketet är på väg att stötas ut där nere så knipit skulle jag gjort mer…. Tror att det är viktigt att tänka att det INTE kommer att bli som förrut. Träningen blir något nytt, som inte kommer bli sämre, även om det kommer bli annorlunda och kräva betydligt mer planering, inte bara av mig själv. Mycket mer anpassning, och framför allt blev inte träningen prio ett. Och ta det lugnt och lyssna förnuftigt på kroppen. Inte bara vad knoppen vill… ?! Amning kostar på kroppen. Själv tappade jag massor av vikt med amningen och träningen. Hade inte en chans att äta det som gick åt, vilket resulterade i att jag tappade alla graviditetskilon och en hel del till. Det blev inte så bra…. Men det redde upp sig det också.
Lycka till med allt?
Ja det där med att det går åt en massa energi till att amma kan vara lätt att glömma bort….
Jag tyckte det var läskigt att springa efter första barnet så när bebis var 6 veckor köpte jag en cykel och gav mig ut och motionerade efter efterkontrollen. Skönt med fart under fötterna.
Efter andra barnet kände jag mig lite säkrare på att jag kunde lyssna på min kropp så efter en månad gav jag mig ut och cyklade lite lätt.
Men löpningen har tagit tid att komma tillbaka till, efter 1,5 år nu är jag väl uppe i en mils löpning.
Karin: Jag tänker att hela livet blir något nytt, det är ju liksom det som är grejen. Hade man velat ha det precis som förut hade man inte velat bli förälder – men trots det måste man ju få till lite av just det där du beskriver, att få vara lyckligt ensam och göra sin grej en stund. Låter som att amning är mycket tuffare än man kan tänka sig, jobbigt att gå ned sådär mycket i vikt! Tack för din kommentar ?
Maria: Det var då för väl att du började cykla! ? Känner att det är gött att cykel är det jag längtar mest efter eftersom det verkar vara enklare att börja cykla igen än att komma igång med löpning.
Håller med många av kommentarerna du skrivit – lyssna på kroppen. Det är nog det bästa tipset! Jag själv har haft komplicerade graviditeter, speciellt nr 2 där jag var sjukskriven från v20 med order om att vila och ej anstränga mig eftersom det fanns stor risk för prematur födsel (första barnet föddes för tidigt). I och med att jag låg/satt i soffan och sängen de veckorna försvann mycket muskelmassa och min rygg kraschade när barnet väl kom ut, det gick inte att bära bebisen 🙁 Dessutom fick även han kolik, precis som storebror… Träningen var jag dock tvungen att komma igång med oavsett pga ryggen men det tog ändå säkert 3 månader innan jag verkligen kunde komma igång igen. När lillen var ca 8 månader började jag träna med en PT och kom tillbaka till både styrka och cykel igen. Jag fokuserade främst på att bygga upp styrkan i kroppen innan jag satte mig på cykeln, men det var ju mkt pga de omständigheter jag hade kring min andra graviditet. Jag har bara 1,5 år mellan barnen så jag hann knappt komma igång med träning efter första förrän jag var gravid igen ?
Usch, tufft med sådär krångliga graviditeter. Får min att framstå som en walk in the park! Skönt att du hann komma igång emellan graviditeterna i alla fall, att ha lite form som utgångsläge känns ju guld när det ska vara en så krånglig period att ta sig igenom! <3
Är gravid med 2:a barnet, v 36. Har hållt igång bra under båda graviditeterna, löpning till v 25 och därefter Crosstrainer, styrka o yoga. Med första barnet börja jag lägga in korta jogginslag i mina promenader redan efter 6 veckor, det funka för mig. Va väl nästan helt igång efter 4-5 månader med löpningen. Jag laddade hem MammaMage appen och gjorde övningarna varje dag. Är ödmjuk inför denna gång, kanske inte alls går lika snabbt. Det enda jag vet är att någon form av träning blir d, det mår jag bra av och behöver för att vara en bra mamma? Lycka till och tack för en inspirerande blogg även fast jag inte är cyklist?
Blir så glad av din kommentar, dels för att du läser fastän du inte är cyklist, och dels för att du skriver att du vet att det blir någon form av träning för att du mår bra av det och behöver det för att vara en bra mammma, just sådär känner jag med men det är liksom många som liksom inte alls vill förstå hur viktigt det kan vara att få röra på sig. TACK för din kommentar, och lycka till med slutspurten nu – vi är ju i samma vecka 🙂
Så är det nog, alla är olika. Med min första kunde jag träna ganska länge men tog ändå lång tid efter. Amningen var jobbig för han åt jämt, och jag sov dåligt, och sen hade ingen (?) sagt hur ont amning kan göra med! Och avslaget. Det höll ju i sig ett tag. ? Tror han var 2 månader när jag började träna (och hade ordning på amning och tillägg då i flaska för att få avlastning) och kom till insikt att styrkan jag hade innan behövde tas stegvis tillbaka. ? Med nummer två kunde jag inte trän pga foglossning. Då funkade däremot amning fint och hon sov bra ganska snabbt, och jag hade mindre ont efter. Mycket lugnare själv och bestämde mig för att njuta av det. Ta egentid vid behov men inte med kravet att “komma i form”. Blev av med gravidkilona först efter 1,5 år eller så men hade en lugnare och skönare tid. Så även för samma mamma lan ju olika förlossningar och eftertid vara olika. ? Lycka till och bästa rådet är nog som många säger: planera inte för mycket. Du vet ju än inte riktigt vem som kommer ut. Lycka till! ?
Ahhhh, avslaget! Köpte en förpackning förlossningsbindor och då började jag förstå att det här blir messy fucking business på riktigt, behöver en sådär stora saker i trosorna kanske man inte vill cykla hem från förlossningen. ?
Bra råd att inte planera för mycket, jag ska försöka ta det som det kommer och det jag ser mest fram emot efter förlossningen är ju ändå att lära känna den nya människan. <3
När vi fick vår skatt i Maj 2016, så ändrade det ju om precis ALLTING! Men det är man ju inställd på, inget blir som det var innan och att man är redo från dag 1 när bebis kommer är man inte heller. Det är något som man bygger upp!
Träningen då? Man vill inget annat än att va med sin familj, jag fick nästan dåligt samvete då jag började trampa MTB igen efter att vår dotter kom ut. Men EGENTID är något så förbannat gött! Det kommer du/ni märka när Er flicka växt till sig och gör annat än äta, sova och bajsa.
Ge och ta, ge varandra utrymme, lyssna på din kropp som de flesta skriver(du har ju kläckt ut en unge liksom), stressa inte med nånting.
Du och ALLA mammor är grymma, som med styrka går runt i 9 mån, kämpar varje dag och sedan får ut det finaste!
Stort lycka till! Njut!
Från en pappa 🙂