I förrgår tog jag den första längre promenaden med Lovis i vagnen och det var så himla härligt. Har gått några kortisar innan men nu finns orken för lite längre strapatser.
Det känns pirrigt i kroppen när den får röra på sig och jag blir visserligen hur trött som helst av att putta vagnen uppför backarna men jag kan äntligen röra mig fritt utan att må illa och utan graviditetssmärtor, jag njuter liksom av varenda steg – samtidigt som det känns skrämmande långt till att komma tillbaka i form.
Jag har insett att jag måste varit mer deprimerad under graviditeten än jag förstått. Visst är jag tokigt trött och omtumlad och mörbultad nu, hon är ett heltidsjobb vårt cykelfrö, men jag är så himla pepp på livet och sugen på att träffa människor och göra saker igen. Dock finns det minimalt med bloggtid just nu, men jag tänker att ni inte tycker det är så konstigt och att ni kommer att hänga kvar här även om ni inte får ett nytt inlägg varje dag, eller hur?
Förstås tog jag ett gäng bilder på vår första längre vagnpromenad, varje steg jag tar är ett steg mot att komma tillbaka till träningen men det behövs också många pauser, perfekt för kamerafippel. Det blev fem kilometer på en favoritrunda genom min morfas Bullerby, Ormestorp, och sedan hem via Prestekvarn. Åh – jag gillar våra hemmarundor och jag har saknat dem så. Visst är det fint?
12 comments
Det är otroligt fint!
Formen kommer komma. Du har ju grundträningen där under någonstans. Det är bara att låta det ta sin tid. Tänka på att återhämtningen just nu inte är den bästa.
Minns att jag vaknade upp ur dimman efter ca fyra månader. Innan det var det en kompakt trötthet, som jag inte visste om förrän efteråt.
Att vara småbarnsförälder är ju ett dygnerrunt jobb. Trodde aldrig jag skulle bli utvilad igen, men det blev jag.
Och fem kilometer är ju en lång promenad. Härligt!
Har man ens återhämtning med bebis-sömnbristen? ? Känner igen kompaktheten i tröttheten, är lycklig men alldeles luddig, hoppas jag med blir utvilad igen ?
Nej det har man inte, men ville inte att det skulle låta så hårt 😉
Du kommer bli utvilad igen, det kan jag nästan lova, men inte i år 🙂
Fina bilder!!! Och formen kommer, om fem månader typ 😉 så ingen brådska!
Nej, men en måste ju få smyga igång lite för att den ska komma ??
Älsk på hösten! ????
Word! ???
Klart man hänger här, utan dagliga uppdateringar! Jag har själv försummat bloggen det sista. Har inte alls haft orken att skriva dagligen (ibland bara nån gång i veckan). Men det är ändå tacksam när människor kommer in och läser/kommenterar. Skriver ju knappt om träning längre… 😛
Ser ut som ljuvliga omgivningar! Njut av dem och bebis! ♥
Kram M
Jag njuter, det lovar jag! ?
Det är dun blogg, du skriver när det passar dej och jag väntar otåligt på nästa inlägg. Så måste det få funka tycker jag.
Bra deal! ?☺️