Klickar igång klockan och tänder lampan. Morgonsteg på grus och mjuka stigar. Hjärtat bankar igång. Det där sorgsna jag bar på efter en natt då tankarna varit stora och kämpiga rinner av mig. Tårarna som brände bakom ögonlocken försvinner. Livet känns plötsligt sådär stort. Härligt. Tacksamt. Och plötsligt är det ljust och det är dag och ingenting känns svårt och otäckt för jag har sprungit ifrån det.