Idag har jag varit på Aktivitus i Göteborg och gjort uppföljningstester med Emma. Med mig hem har jag superfina siffor – men framförallt har jag en känsla av att ha lyckats. Av att ha gjort någonting bra och långsiktigt – något som skapar fina förutsättningar att ha kul, orka mycket och må bra.
Emma har coachat mig i perioder tidigare och när kroppen kändes i bedrövligt skick i höstas kollade jag om hon hade plats för att ta sig an mig igen. Lyllos mig – det hade hon. I våras bestämde jag mig för att vi skulle köra Aktivitus iform-upplägg också och det har varit en sån himla succé. Jo, det har varit tufft också – men det har varit värt det och för det mesta har det flutit på och känts mer än görbart. Jag har fått hjälp att vända en negativ spiral och ta tag i ett problem som var på väg att eskalera.
Istället för att snacka siffror, vikt och midjemått tänkte jag, just precis nu, efter dagens tester hos Aktivitus med Emma, bara hylla känslan av att för första gången i vuxen ålder verkligen ha ett avslappnat förhållningssätt till mat och vikt. Jag vet hur mycket jag behöver äta för att orka med olika saker. Och hur och när jag ska äta för att kroppen ska må bra. Jag vet hur mycket kolhydrater min kropp behöver inför och under hårda pass. Vad den behöver för att återhämta sig. Hur jag ska fördela det jag äter proportionerligt.
Många gånger under de sexton veckor som passerat med iform-programmet har jag önskat två saker: att jag gjort det här mycket tidigare eller ännu bättre, att det vore något man skulle få lära sig i skolan idag. Så många människor skulle må bra av konkret kunskap kring mat, vikt och träning – och att kunna omsätta den både i teori och praktik.
