Det är novembers första dag. Det är vintertid. Och det är en måndag med en känsla av så många ”äntligen”.
Vintertid
Äntligen är det vintertid. Det passar min biologiska klocka så väldigt mycket bättre. Jag är inte bra på tidiga morgnar. Har aldrig varit, kommer aldrig att bli – och då funkar vintertid bättre. Omställningen till sommartid är en katastrof varje år – återgången till vintertid kommer med lugn och bättre sömn.
November
Äntligen är det november. Jag vet att många tycker att det är riktigt slitsamt med november. Att man längtar sig bort och vill ha sommar. Jag tänker att om man lever för sommaren – då är det härliga så oerhört kort och oftast så långt bort. Årstidsväxlingar är vackra och jag älskar omväxlingen. Jag tycker också om november lite extra just för att den är den första månaden på det elit-upplägg som många av oss cyklister skuggkopierar. Nu har vi vilat och gjort lite allt möjligt genom oktober och det är dags att bygga uthållighet och styrka. In i gymmet – ut på distansrundor, november kommer med härligt mycket träningspepp.
Städat och klart
ÄNTLIGEN har vi städat klart. Vi har städat konstant sedan vi fick veta att Lovis är allergisk mot katt och vi har märkt stor skillnad på henne. Det känns lite som att vi fått livet tillbaka när vår fina unge i takt med att katterna flyttade och att hemmet blev renare blivit piggare och gladare. Nu känner vi igen vårt barn igen – det är en sådan lättnad. Den här helgen har hon varit hos sin farmor och farfar medans Jimmy och jag gjorde en storstädning som känts som en flyttstädning fastän vi bor kvar. Pjuh vad vi har städat. Men – vi har hålla sams, sorterat ut lite gammalt skräp och vi har det renare än någonsin. Äntligen.
Podden
Vi är igång med poddandet igen. Det har stått på paus med livet på något vis men nu är både jag och Helena lite mer i fas och det känns härligt och för ett par veckor sedan kom avsnitt 45. Att podda ger mig energi. Jag får massor av energi av att snacka med Helena och jag får massor av energi när ni återkopplar att ni lyssnat. Guld.
Summa summarum, november är här och den kommer med gråskalor och äntligen. Jag ser fram emot distanspass, cykelcross, tunga intervaller, att dra igång med styrketräningen och att hänga med familj och vänner. Smyghoppas förstås också på en tidig vinter, det där med snö drömmer jag om!
Hur känns det för dig? Är november skitjobbig eller kan du hitta årstidspeppen här också?