Jag stänger vintern lite tidigare än jag räknat med och jag gör det med en ny träningskärlek som redan nu får mig att längta efter nästa vinter. Skateskidor. I rätt många vintrar har jag åkt klassiskt och visst är det härligt men det har liksom aldrig klickat. Man maler på och det är gött att vara utomhus, men det saknas något.
Jag har sneglat på coola människor som jobbar sig fram på skatebädden och tyckt att det ser så oerhört tufft ut. De arbetar med hela kroppen och jag kan inte riktigt sätta ord på varför men jag har nästan känt mig avundsjuk. En stark jag-vill-också-känsla. Och så har jag sett Helenas härliga skatepass – inspirerande blogg- och instagraminlägg som fått mig att längta.
I år bestämde jag mig för att jag skulle prova och gissa om det var vinterkärlek vid första frånskjutet? Mina klassiska skidor känns inte längre som ett alternativ, jag vill bara skejta. Som om att skate är skidornas MTB, som att det är där jag hör hemma. Landsväg är trevligt men det rockar inte båten på samma sätt som stig och ett fint spår är trevligt men det rockar inte båten på samma sätt som att köra på bädden i mitten.
Det är fantastiskt att vara någonstans mitt i livet och upptäcka nya sorters konditionsidrott. Och att lära sig dem – för det här var förstås inte det lättaste. På mitt första pass blev jag stoppad av en vänlig och omtänksam person som bad om ursäkt för han ville inte vara en såndär som la sig i men han hade noterat några saker.
Jag blev så tacksam för hans input och fick senare veta att det var en duktig skidinstruktör som hjälpt mig. Planen var att boka in en kurs med någon innan vi drog till Grövelsjön men det hanns inte med – med hjälp av tipsen från instruktören och lite youtube har jag ändå kommit in i det ganska bra och sista passen i fjällen kändes härliga. Flowiga. Jobbiga på det där bra och coola viset. Jag ser fram emot att finslipa tekniken och lära mig åka bättre nästa vinter.
På min bucket list inför nästa vinter står teknikkurs och träningspass på alldeles ny manchester. Fick känna på det litegrann när jag var och skidade med Lovis men jag har inte haft möjlighet att träna på en riktigt bra skatebädd ännu, när det var min tur att träna i fjällen var bäddarna ganska slutkörda och söndertrampade av folk som gått där man ska åka skidor.
Tänk, jag som aldrig varit det minsta lilla sugen på saker som Vasaloppet har börjat fundera på om inte en skate-vasa vore skoj. Och längta efter nästa vinter. Till och med fundera över ifall jag hinner en sväng till Hallby eller IKHP innan konstsnön där är kaputt. Aldrig i livet vill jag åka på mina gamla skidor igen.
