Jag har haft beredskap hela veckan, jag gick på i söndags kväll, och rutinerna för att ha beredskap börjar sätta sig. Det har varit ganska lugnt men jag var ute i natt, jag väcktes av larm vid tvåtiden. Sov riktigt djupt så det var verkligen från noll till hundra som gällde.
Jag har ju beredskap hemfrån, med möjlighet att röra mig i utryckningsfordon inom ett ganska stort geografiskt område på Gränna landsbygd, men det har du säkert koll på redan, så jag hoppar i kläderna inne och springer ut till bilen på garageuppfarten. Det ska gå på max tre minuter och sådär om natten blinkar jag fortfarande sömnen ur ögonen när det är dags att göra inställningarna i bilen. Innan man åker ska man knappa in rätt talgruppskanal och trycka igång blåljus och uppdragsläge.
Att ha beredskap är lite som att vinterbada. Alla som har badat kallt vet ju att det blir tusen gånger smidigare om man har lagt fram alla sina saker i den ordning de ska på – innan man hoppar i vattnet. Just så ser beredskapsrutinen ut för mig – jag ser till att ha allt i ordning hela tiden och efter några veckor nu är jag inte så nojjig över det, det har blivit en vana redan.
Innan jag duschar ser jag till att allt som ska på efteråt ligger prydligt utlagt i den ordning det ska på. Jag duschar kroppen först och håret sedan, för att dela upp besvärlighetsnivån om larmet går litegrann. Det blir också ganska snabba duschar – känslan är att man snabbt vill bli klar, torka sig och få på sig kläder igen, ifallomatt. Det blir även en hel del torrschampo.
Beredskapssetup på trainern. Rakelterminalen fick sällskap av en dos socker och koffein på burk idag, det behövdes för att köra intervallerna efter en natt med larm.
Byxorna nedhasade över stövlarna, redo att hoppas i när tjocksockorna dragits på. Jackan hänger redo och i påsen har jag kläderna jag ska dra på mig.
När jag tränar anpassar jag träningen så jag inte är längre än en minut från bilen. Och samma där – ser till att kläderna är lättillgängliga och att allt ligger i ordning. Jag har hittat på en kort löprunda i skogen nedanför huset där jag springa terräng utan att vara för långt borta. Och så har jag hittat på en hyfsad backintervall i betet nedanför oss, en minut uppför!
I mitt träningsschema blir det naturligtvis bara inomhuscykling en beredskapsvecka. Jag tar med mig kläderna ut i garaget och efter tips från en vän som bor med en cyklande deltidsbrandman: en rejäl handduk att torka av all svett med. Jag har fått larm på trainern en gång och drog på mig alla kläder fastän jag var genomblöt av svett, huvaligen vad sunkig jag var när jag kom fram.
Jag har gått några morgonpromenader i larmställ, det har varit riktigt kallt ute och jag är lite sådär ny-på-jobbet-nervös över att inte vara i tid, det tar ju ett tag innan rutinerna sitter i ryggraden. Det är dock inte optimalt att promenera i larmställ så släpper nog den och litar på att jag är snabb på att byta om nu.
Jobbar gör jag ju hemifrån precis som vanligt. Får ganska mycket gjort faktiskt, det är skönt. Visserligen har jag varit rätt sliten idag, det tog ett tag att somna om när jag kom hem igen vid fyrasnåret inatt.
Det är dock en stor skillnad att jag inte kan hämta, lämna eller skjutsa Lovis och att hon får vara på fritids långa dagar. I går gjorde det lite ont i mammahjärtat, hade jag inte haft beredskap skulle hon tagit skolbussen hem och det var ju perfekt skridskoväder.
På natten har jag radioterminalen på nattygsbordet och jag har skaffat ett par uppsättningar sköna BH:ar att sova i. Mjuka, seamless – sådana där som sitter åt lagom och inte har några spännen eller saker som kan skava. Man sparar lite tid på att inte behöva kränga på sig BH. Och så har jag skaffat linser man kan sova med, det funkar hyfsat bra faktiskt.
Det var väl ändå nog om det. Jag testade TrainingPeaks Virtual idag, tänker att jag ska skriva ett inlägg om det tills i morgon för nu behöver vi väl ändå lite cykel för att balansera upp allt brandmanneri här?
