Precis som förra året skippar jag det här med nyårslöften och går in i 2018 med intentioner om hur jag vill att året ska bli. När jag blickar tillbaka på mina intentioner för 2017 kan jag summera ett år som inte alls blev som jag tänkt eftersom graviditeten väggade mig fullständigt och när jag blickar framåt hoppas jag att om ett år summerar ett spännande och bra 2018.
Ganska snart ska jag börja jobba igen och Jimmy ska vara hemma med Lovis. Istället för att gå tillbaka till en anställning tänker jag mig att jag ska tillbaka till livet som frilans efter några år med anställningar. Jag har flera ben att arbeta med: text, kommunikation, grafisk form och illustration (det har jag frilansat med på heltid tidigare men behövde en paus) – och såklart, med bloggandets och cyklandets alla fina aspekter. Det är dags att sammanställa portfolio och säljmaterial – pirrigt och kul som bara den.
Många av förra årets intentioner kvarstår. Jag vill vidareutveckla bildspråket, jag vill jobba mer med rörliga kanaler, jag vill höra av mig mer, lära mig nytt, ha mindre slösurftid och mer kvalitativ skärmtid, göra saker som är viktiga för mig och Jimmy, ha fina samarbetspartners, träffa vänner, göra roliga saker & samarbeten med andra, vara stark, frisk och glad och fortsätta att inspirera er – det är privilegium att få göra det.
En sak som tillkommit sedan förra året är att vara mamma. En av 2018 års viktigaste intentioner är att vara en så bra mamma jag någonsin kan – jag (tillsammans med Jimmy såklart) har redan börjat jobba på att fylla ett liv med vardagsäventyr och det fortsätter vi med.
Och justja – jag ska cykla mig stark och lycklig, uthållig och glad. Vad vore väl annars livet, om en inte får vara cykellycklig?
Ett nytt år kan börja. Ett spännande år kan börja. Jag ser så fram emot det och i år ska jag peppa och påminna mig själv ofta om att inte vara så himla rädd för att misslyckas – det är nog min ledande intention.
Hur gör ni i år? All in på nyårslöften eller skippar ni dem?
